Att skriva har alltid varit mitt enklaste sätt att formulera mina ord och tankar, jag har mycket lättare att uttrycka mig med hjälp av det skrivna ordet än verbalt.
Tidigt i livet började jag att skriva dagbok.
Jag lärde mig att läsa redan som fyraåring och började skriva strax därefter, genom att skriva känner jag att jag kan vara den jag verkligen är och jag finner en styrka i det orden ger mig.
Som person är jag pedant, inte så att min lägenhet är perfekt städad, ofta snarare tvärtom, men jag ställer höga krav på mig själv.
Jag måste vara fin, rolig, snäll, givmild, prestera bäst, så är det inte när jag skriver, det är sällan jag går tillbaka i texten och ändrar.
Någonting jag alltid varit intresserad av är poesi, både att läsa och att skriva själv, det är ett sätt att bearbeta mina känslor.
”Var nära mig
Andas mina andetag
Låt mig få känna dig
I mig
Ta allt jag har
Bara jag får känna någonting alls
Vara vacker
Även om det bara är för tio minuter och vi aldrig mer hörs
Det är såklart att jag inte säger nej
Till någonting som ger mig ett värde”
Den texten skrev jag för snart två år sedan, den beskriver hur jag, likt många med min bakgrund, fann mitt värde i andra människor. Hur tillfälliga sexuella kontakter fick mig att känna att jag var värd något för att någon valde att vara med just mig.
Den är stark, beskrivande, och jag tror att många kan relatera.
Jag pratade med min psykoterapeut om det där, att finna ett existensberättigande genom sexuell bekräftelse.
Hon sa ”men det är väl inte så konstigt egentligen när det är ett mönster vuxna tvingade in dig i redan som barn?”.
Idag lever jag i det närmaste som asexuell, jag har inget behov av den snabba bekräftelsen. Visst kommer det dagar jag känner mig ensam, ledsen och bara vill ha kärlek, men då har jag lärt mig att ventilera om det. Jag säger till min bästa vän ”idag har jag en dålig dag”, för då vet han att jag behöver bli påmind om hur älskad jag är. Likaså berättar jag för min psykoterapeut hur jag haft det mellan gångerna vi ses.
Det skrivna ordet har hjälpt mig otroligt mycket genom åren. Ibland går jag tillbaka, läser och ser ”jaha, då kände jag såhär”. Det kan även bidra till att jag ser det jag har att vara tacksam över idag.
Det är min trygghet.
Tack för att ni läser.
// Sol
VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA!
❤️