Häromdagen ringde en av våra fiskare till socialförvaltningen.
En man som verkar ha lite extra svårigheter i konsekvenstänket vill våldta barn.
Mannen arbetar i daglig verksamhet (med bla. ungdomar)
Trots detta uppger man från socialförvaltningens sida att man saknar möjligheter att agera.
Oron gäller nämligen inte något specifikt barn.
Socialförvaltningens rekommenderar fiskaren att istället ringa polisen.

Polisen har inte heller möjlighet att gripa in. Polisen behöver en målsägande i form av ett riktigt barn för att kunna agera.

Alla står handfallna.
Ett problem som borde varit lätt att lösa blir oöverstigligt.

Kan inte låta bli att fundera över hur resten av samhället skulle sett ut med motsvarande ”vi-kan-inte-agera-förrän-skadan-är-
skedd” tänk.

Tänk vad förvånad man skulle blivit om man ringde tekniska för att informera när ett brunnslock i gatan saknas och förvaltningen hade frågat:
– Har någon ramlat i? Om inte så kan vi inte agera i detta och lägga på lock förrän offer skapats.

Hur frågande hade man inte blivit om man ringde polisen för att anmäla någon som kör i motorvägsfart på gågatan och bemöttes av:
– Har någon blivit påkörd? Vi kan inte agera förrän det finns ett brottsoffer.

– Vi behandlar cellförändringar, INNAN de blir tumörer.
– Vi skaffar skydd mot IT-attacker INNAN de sker.
– Vi köper brandsläckare INNAN lågorna står höga.

Hela tryggheten i samhället är baserad på skyddsåtgärder i form av förebyggande arbete
Vi lever och andas proaktivitet, för att i största möjliga mån undvika att offer skapas.

När det däremot kommer till våra barn, så saknas allt vad brandväggar heter.
Proaktiviteten i sättet på vilket vi skyddar våra barn sträcker sig inte längre än näsan räcker.

Först när traumat är ett faktum så har våra myndigheter möjlighet att agera.
Offer måste alltså skapas innan individer med uppsåt att våldta barn betraktas som farliga.

Börjar känna mig lite som narren i kejsarens nya kläder när jag tjatar och tjatar om det mest självklara.

Vi måste dock försöka hitta vägar att i större utsträckning agera innan förövare lyckas i sitt uppsåt.
Alltså fortsätter jag tjata tills vi lyckas i vårt uppsåt.

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

3 thoughts on “Narren i kejsarens nya kläder

  1. Tänk om det fanns en försäkring mot övergrepp! Tyvärr är ni det närmaste som finns just nu.

  2. Du har så rätt i de du skriver Sara, antingen måste man bli våldtagen, misshandlad eller dö
    innan någon ska reagera.
    Finns inga myndigheter som verkar vilja rädda våra barn ifrån ondskan.
    Allt annat är viktigare än att rädda våra små liv.
    Fy fan vilken mörk framtid våra barn, barnbarn går till mötes.
    Skäms oerhört mycket för vad vi lämnar efter oss till barnen, en ond och smärtsam värld.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X