Jag kände för att berätta min historia . Den har några år på sig. Men det kan hända att min förövare är verksam än.
Året är 1974 och jag blir som 14-åring placerad på ett fosterhem i Munkfors Värmland. Jag kom från ett hem där det var väldigt fattigt på kärlek omtanke och man skötte sig själv från småbarnsåren och uppåt. Det slutade ju inte så bra och vi fyra ungar mådde ju inte bra, fast det förstod vi ju inte då. Hur som helst efter några månader på barn psyk i Karlstad fick jag ett fosterhem. Familjen bestod av föräldrarna Lars och Yvonne, de hade två små pojkar 1 år och 4 år samt en gammal schäferhund, lite ormar, fåglar mm. De bodde i ett gammalt ruckligt hus med två rum o kök. Där tyckte barn psyk att jag skulle få det bra. Lasse hade varit polis i Stockholm men slutat av någon anledning, nu körde han långtradare istället. Lasse var ingen liten man, han var 205 cm lång och vägde ca 130 kg och sin styrka o polisgrepp visade han ofta på fyllan.
Lasse började så fort jag kom att föreläsa om droger och allt han varit med om som polis. Tilläggas bör att jag inte hade problem med droger.  När helgen kom bjöd de gärna på grogg, det var ju ok om jag var hemma hos dem .
Redan någon månad efter att jag flyttat dit tyckte Lasse att jag skulle följa med honom i lastbilen till Stockholm, det skulle ju bli kul för mig att se storstan. Men vi kom dit när det var mörkt och någon sightseeing i Stockholm blev det inte. Efter han lastat av åkte han till systemet och köpte en hela renat och en cola i en kiosk, ingen mat. Jag minns än idag hur läskigt det var när han körde in på en mörk bakgata och parkerade. Vi har ett rum här till chaufförerna sa han. Det var inget jag hade blivit informerad om innan vi åkte.
Vi kommer in i ett skitit rum med 4 sängar och jävligt skitiga lakan. Flaskan åkte fram direkt och det var nog jag som fick det mesta. Sen låg jag i en skitig säng med honom över mig och i mig (äcklas när jag skriver detta och känner känslan). När jag fattade situationen sa jag att jag trodde att ja hade gonorré . Han gav sig direkt och sa att det ordnar sig, han skulle ta prov nästa dag innan vi åkte hem.  Sen var han så mild på hemvägen och lät mig förstå att att Yvonne naturligtvis inte skulle få veta något.
När han fick provsvaret hade Yvonne öppnat brevet, men hon låtsades som hon inte förstod.
Några månader senare skulle de ta hand om ett fosterbarn till. En tjej 15 år som blivit utsatt för övergrepp av sin pappa och hans fyllekompisar. När hon kom på besök tog jag med henne ut och berättade om Lasse för henne. Det här är inget bra ställe för dig sa jag till henne. Hon lyckades att avstyra placeringen och jag var nöjd över att jag hade vågat berätta.
Jag flyttade därifrån när jag gick ut nian och Lasse o Yvonne flyttade också. Jag vet att dom haft fler fosterbarn efter mig, gud vet vad dom fått utstå.
Jag fick för några år sedan ersättning från staten för de övergrepp han gjorde på mig . Det tog 40 år innan jag vågade berätta för den tredje psykologen om övergreppen.
Jag såg i sociala media att min förövare fortfarande lever.
Kram på er och orka fortsätta kämpa för alla stackars ungar.
Mvh Anonym H

Har du också en berättelse som du vill dela med dig här på dumpen, så skicka den till [email protected]

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

2000

Ett svar på ”Min fosterfar tog mig på en tur i sin lastbil”
  1. Du kommer till ett fosterhem för att du ska få känna dig trygg och så kommer du ur askan i elden. Det är så många omhändertagna barn som har farit illa på barnhem och fosterhem. Dessa ondsinta barnplågare borde förevigt förvaras på ett ställe där de inte kommer åt barn.
    All styrka till dig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.