30 november, 2022

Vaknade tidigt imorse av att telefonen ringde.
– Vi invaderar Dumpen sa rösten i andra änden av telefonen 😳
Invasionen av Dumpen är dock inte av ondo. De som invaderar är nämligen vårt resursteam av terapeuter som fått en alldeles egen liten hörna på sidan.
I terapeuternas hörna kommer de att ta en aktiv del i debatten och skriva om situationen för barn där individer med sexuellt intresse för barn gått för långt och skapat offer.

Med en liten presentation från dem så släpper jag lös våra tungviktare på Dumpen – för barnens rätt att växa upp utan sexuella övergrepp.

Hej alla!
Vi tänkte att vi skulle presentera oss och vilja kompetenser vi har, vi väljer att inte offentliggöra våra namn för barnens skull, dom ska alltid kunna lita på att deras berättelser aldrig ska kunna tvingas fram av förövare och att barnen ska bli misstänkliggjorda!
Vi är 5 st 45+ och har långa erfarenheter! Vi är samtalscoacher och blir handledda av en legitimerad psykoterapeut som även ingår i teamet! De metoder vi använder är framförallt KBT, DBT, ACT, ACC OCH PE!

Vi vill för barnens skull också vädja till alla att vi ska samverka för barnens skull! Vi vill också påtala vikten av att vi håller samman på enad front, inte angriper varandra och smutskastar varandra!
Alla aktörer på Dumpen ledda av Sara och Patrik är seriösa, yrkesskickliga och djupt engagerade!
Mvh
Terapeutteamet

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

 

8 thoughts on “Nu invaderar terapeuterna Dumpen

  1. Tycker att “rallydumpen” har tappat tempo. Ni pratade i näst senaste podden om att ni hade fem-sex peddon sparade att lägga ut när rallydumpen gick i luften men ni har lagt ut bara två sedan dess vad jag kan se. Var det bara snack att ni hade så många. Det är ju därför som man besöker sajten, för att se vilka peddon ni lägger ut och som folk ska akta sig för.

  2. Det bör uppmärksammas att behandling och terapi inte fungerar. Svenska rättvisan ser alla som människor. Det utgår från att man ser det som en sjukdom. Det låter som något som går att bota eller ta en piller mot. Det är en dragning, ett kontrollbehov, en sexuell läggning, avsaknad av empati och medkänsla. Lika mycket som det gick att bota homosexualitet går det att bota detta. 9 av 10 återfaller. Under behandlingen har man tillgång till mobiler och datorer. Permissionen används till nya övergrepp och bilder säljs till medpatienter. Sjukpenning betalas ut och det går inte att dra in. Så vill man inte åka tillbaka behöver man inte. Det blir inte heller någon påföljd på straffet.
    Alla som sitter hemma i tryggheten och tror att polisen och allt gör sitt jobb. Groom lagen fungerar för vi har eldsjälar som reser runt och pratar om det, skapa en falsk profil på en populär platform. Efter någon minut börjar det komma förfrågningar. Sen kommer föreslagen. Om lagen fungerar hur vågar och kan man vara så öppen? När sen ett offer väljer att konfrontera en pedofil är det offret som är kriminell. När ni konfronterar en kommer det med största sannolikhet inte att leda till en anmälan. Det är inte förtal om det är sant, så dela gärna chatten och bilder med resten av samhället. Låt samhället få se könsorgan och läsa om att man kan inte bli gravid om man inte har fått sin första mens. Låt samhället få ta del av diskussionen om priset för att ta en oskuld på ett barn. Alla dessa rovdjur har familjer, vänner och säkert ett jobb.

  3. Jag tycker att vårt land har väldigt låga straff för sexuella brott. Jag tycker att Sverige har en övertro på psykiatrisk hjälp, dem här männen ska inte få välja att få psykisk hjälp dem borde sitta med andra kriminella i svenska fängelse för att bli våldtagna så som dem vill förgripa sig på barn. Hur kan det vara så att vi medvetet släpper ut pedofiler i vårt samhälle det är så jävla skrämmande att vi inte skyddar våra barn mer. Dem borde med tvång bli kemiskt kastrerade om dem går runt bland våra barn med dem här tankarna i skallen.
    Man borde protestera mot svenskt rättssystem för så som det känns just nu så är det ett patetiskt jävla skämt.

  4. Jag har följt Dumpen i princip sedan ni började. Ni gör ett bra och otroligt viktigt jobb mot denna farliga värld som våra barn möter ute i verkligheten.
    Det som har slagit mig är att det är hundra gånger vanligare än man tror och man kan dra många lärdomar om det.
    Det är inte så att någons barn är förskonad, både pojkar och flickor blir utsatta, märk väl att jag INTE skriver kan bli utsatta utan de kommer att bli utsatta med 100% säkerhet.
    De finns överallt, hos socialtjänsten, hos polisen, hos socialtjänsten, i idrottsklubbar, på dagis, i familjerna, i nätverken, i kyrkan, dessa rovdjur som har sjukdomen pedofili. Vi som vuxna tror ofta att just våra barn är förskonade, men se upp!
    Övergreppen kan ske överallt, med vem som helst, var som helst, när som helst, sjukdomen pedofili tar ingen rast utan jobbar heltid, dygnet runt.
    Vi som vuxna måste lyfta blicken, se våra barn, våga se tecken, våga agera, våga ställa krav på trygghet för våra barn och inse att alla vuxna, oavsett kön, släktskap eller annat är potentiella förövare.
    Övergreppen mot barn har alltid funnits, de fanns när jag var barn och kommer nog alltid att finnas, skillnaden i dag är att vi har kunskapen ATT övergreppen sker.
    Jag har själv, dels varit utsatt när jag var ung snygg pojke, av både män och kvinnor, i olika situationer.
    Mina föräldrar såg ingenting, kanske för att jag själv inte såg det som övergrepp då. Som ung pojke med massor med hormoner njöt jag av utlösningarna och såg det nog som att de vuxna bekräftade mig, men på fel sätt. Tecknen fanns nog där men inte kunskapen.
    Dels har jag arbetat inom socialtjänsten och där haft många samtal med pedofiler men också med föräldrar och andra myndigheter där man har mött massivt motstånd och fler skygglappar än jag någonsin skulle tro fanns. Vid ett tillfälle i mitt arbete blev jag själv hotad av polisen att bli anhållen, detta efter att jag och en förövare gjort anmälan om övergrepp. Jag fattar ju att polisen inte var mentalt eller kunskapsmässigt förberedd på att sådant kunde ske. Förövaren hade utsatt en stor mängd barn inom ett relativt litet område och troligen de polisernas första möte med ett sånt ärende.
    Jag måste börja att säga att jag inte ser förövarna som några monster utan människor som behöver stora resurser för att bli friska och bli av med de impulser de har att begå övergreppen. Kemisk kastrering som ju i dag används, kanske för sparsamt men det är ju en behandling som fungerar bra. Jag tror också att myndigheter måste våga se detta som den pandemi det är. ALLA barn kommer någon gång att få uppleva att bli utsatta.
    Barn måste förberedas, utbildas, barn måste också våga berätta, utan att föräldrarna går i taket och river upp himmel och jord. Du behöver inte springa direkt till polisen och utsätta barnen för ett till trauma som ju polisutredningen innebär. Det viktiga är ju att stoppa övergreppen så att barnen inte längre riskerar att utsättas.
    Ta det lugnt, samla bevis ett tag, prata med barnet om vad som kommer att hända tex vid polisutredning, etc.
    Lyssna aktivt, händer det på dagis så stanna hemma med ditt barn, sjukskriv dig, ägna 100% till dina barn, när barnet känns redo, gör då en polisanmälan och delta aktivt i polisanmälan så att de inte direkt lägger ner utredningen. Ditt utsatta barn kan även ta stor skada av ditt agerande. Var lugn, bekräfta barnet, prata om kroppen, om sex om vem som skall ha tillgång till kroppen, gör inte sex till något fult och skuldbelägg inte barnet, säg aldrig, vad hade du där att göra, varför gick du dit igen när du visste hur han var, etc.
    Jag tycker också att förövarna i större grad skall behandlas med kemisk kastrering.
    Kemisk kastrering innebär att man hämmar effekten av testosteron för att dämpa personens sexlust. Dosen med degarelix verkar inom några dagar och effekten håller sedan i sig i tre till fyra månader. Hög sexlust är en av riskfaktorerna vid pedofili. Behandlingen sätter bland annat ner sexlusten och män som tar det får inte erektion. Hormonet påverkar inte en avvikande sexualitet. Det hjälper alltså inte mot pedofili, även om det sätter ner förmågan att ha sex, så detta och samtalsterapi bör minska riskerna för övergrepp betydligt.
    Utsattheten måste ju också minska. Se dina barn, bekräfta dem, var delaktig överallt, ställ krav på trygghet, idrottsledaren skall INTE gå in i pojkarnas omklädningsrum och prata taktik, detta skall ske utanför omklädningsrummet, minska risken för att ditt barn blir utsatt.
    Detta blev ett långt inlägg men ger kanske en inblick i hur och varför det sker övergrepp och att det inte är frågan om ditt barn kommer att bli utsatt utan när men också om hur väl du som förälder utbildat och informerat ditt barn att sådant sker överallt.

    1. Du skriver många kloka saker. Ett stort bekymmer är att även om samhället lägger ner stora resurser för behandling så är det något som individen måste fortsätta jobba med livet ut. Visst kan dragningen till barn minska. Pedofili går inte att bota och de kan inte bli fria från dragningen genom ett quick-fix.

      1. Tack snälla ! Helt rätt, Pedofili går inte att bota, och det är INGEN kvick fix.
        Det är därför det som ni gör är så viktigt, nämligen informera föräldrar och omgivning hur jävla vanligt det är!
        Inget barn går säkert och att det finns en potentiell förövare i ALLA människor, kvinnor som män!
        Tack igen för ert arbete!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.