#tbt En dag som idag känns höjdhopp eller något annan typ av belastning av kroppen väldigt avlägset och deprimerande att det som alltid varit självklart och stimulerande med att pressa kroppen nu sträcker sig till att komma ur sängen utan att smärtan gör sig påmind. Det är lätt att ha selektivt minne och drömma sig tillbaka när inget var omöjligt både i tävling och träning men visst fan hade man ont nästan hela tiden och det var jobbigt mentalt att hela tiden oroa sig hur knä, rygg, hälsenor och fötter skulle kännas efter ett tufft hopp-pass. Nu är problemet lite annorlunda för det handlar mer om att det är jävligt jobbigt att gå på toaletten och nästan omöjligt att ta på mig skorna utan att det känns som ett knivhugg i korsryggen, när jag tränade och tävlade i höjdhopp var allt inriktat på karriären och varje problem blev till hjärnspöken men nu finns det ett allvar som är väldigt annorlunda jämfört med idrotten, nu vill jag kunna göra normala saker och absolut inte behöva be om hjälp för löjliga saker som att tex knyta skorna… Det är lätt att drömma sig tillbaka till den här bilden där jag satte mitt första världsrekord 1985 i Berlin 238 inomhus då var livet lätt och spännande säger min hjärna, men samtidigt vet ju jag att jag var en arg och bitter ung man med redan då helt utvecklat flyktbeteende där jag hela tiden ville vidare utan att stanna upp och bearbeta allt som jag gick igenom och som fastnade inombords. Här hade jag redan börjat med ett alternativt belöningssystem som bara växte och blev värre med åren. Supa,sena nätter och många trassliga försök att hitta sin livspartner utan att jag själv på nåt sätt försökte ändra på mitt sätt att leva. Som överlevare har man väldigt svårt för att lyssna och framförallt lita på rätt personer men känner tillhörighet med fel personer som genom åren bara blev värre och värre. Jag är väldigt kluven till idrottens betydelse för mig då jag vet att hade jag haft facit i hand -75 när jag klev in i Slottskogshallen hade jag åkt hem istället, för det är inte så som en närstående till mig hävdar att ”Patrik fick ett bra liv ändå” Jag skötte idrotten på mitt sätt som mer handlade om revansch och flykt. @dumpenpunktse #242
Vill ni stötta mig och Sara ivårt arbete, så är vi otroligt tacksamma.
