Året va 1980 när jag föddes. Jag va första barnet. Jag föddes på stadens sjukhus, nu va vi tre. På den tiden tror jag mina föräldrar va lyckliga.

Året efter föddes min lillasyster som vi kan kalla Sofia, kul att få en lillasyster. Sen gick det några år till och året va 1985 när min lillebror som vi kan kalla Björn kom till världen. Det började nu bli tufft mellan mina föräldrar. Dom delade på sig flera gånger men till slut flyttade min far för gott.

 Mormor som jag äskade kom på besök minst en gång i veckan, hon hade alltid något gott med sig till oss barn. Mormor va en av dom viktigaste personerna i mitt liv, fick ofta följa med henne hem! När jag va mindre fick jag sitta i cykelkorgen och när jag blev lite större och fick jag sitta på pakethållaren. Mormor va verkligen världens bästa.

Åren kom och åren gick. Min far började dricka mer och mer och vi tappade kontakten. Min farmor bodde i vårat område så henne va jag också mycket hos, speciellt efter vi hade varit på förskolan. På den tiden jobbade mamma på båtarna mellan Helsingör och Helsingborg.

 Ibland saknade jag farmor lite för mycket så då rymde jag från förskolan och sprang hem till henne och fick saft och kakor. I området som vi bodde på hade vi många kompisar, vi hade alltid kul, vi byggde kojor och sov i tält så ofta vi kunde tillsammans.

Det va nog den lyckligaste tiden i min barndom. Vi hade även liten tax som hette Sixten, han va familjens lilla maskot. Jag, mamma och mina syskon flyttade till en egen lägenhet, i samma område som tidigare, till min stora glädje så bodde även min bästa kompis Sonja i samma våningshus. Min far skulle då ha oss varannan helg men det va sällan det blev så, antingen va han redan för onykter eller så hade han inga pengar.Vi blev alltid så besvikna.

 1990 träffade mamma en ny man, en svensk man vi kan kalla Ingvar och som vi tyckte va jätte snäll. Han hade redan två barn sen innan, en vi kan kalla Magnus som va lika gammal som Björn och en vi kallar Stina som va runt 2,5 år. Mamma blev genast gravid igen och dom bestämde sig för att behålla barnet. 1991 i december flyttade vi till en liten by utanför Helsingborg. Jag, Sofia, Björn och Magnus fick dela sovrum. Vi fick då sova i våningssängar. Vilket va jätte mysigt!

 Dock va det lite sorgligt för vi fick inte ta med våran lilla Sixten. Saknade honom redan så mycket. Vi bodde inte länge i byn, utan vi flyttade snart till nästa by, ett litet radhus.

Vi började då i en ny skola, det va inte jätte kul då vi ganska snabbt blev mobbade och blev kallade för danskjävlar och andra fula namn. I april födde mamma en liten rödhårig pojke som vi kallar Ragnar , han va så himla söt. Månaderna gick, jag och min syster Sofia delade rum och Björn och Magnus delade rum Det va mysigt att dela rum med Sofia, vi lyssnade mycket på musik och kollade gärna på den nya musikkanalen MTV på tvn! Detta va något helt nytt.

Nu ska jag berätta vad som hände en kväll när min syster skulle sova över hos grannflickan vi kan kalla Julia som min syster umgicks mycket med. Tragiskt nog så hade hennes mamma tyvärr fått cancer och dog en tid senare. Då vi nu va fyra barn så hade vi övervåningen för oss själva, med eget badrum. Mamma och Ingvar hade inget sovrum utan sov i en bäddsoffa nere i tv-rummet på bottenvåningen. När alla hade somnat och jag nästan hade somnat, märkte jag att någon kom in i mitt rum, det va dödstyst och jag vågade knappt andas, plötsligt kände jag en hand innanför mitt täcke, jag frös till is och hjärtat bultade hårt i bröstet. En röst viskade, ”va bara tyst, det är inte fel, du kommer tycka det e skönt”, handen letade sig upp in under mina trosor, det kändes obehagligt och jag fattade inte vad som höll på att hända, jag va livrädd!

Sen hördes det ljud från bottenplanet och det va över, för denna gången. Det gick några veckor, sen hände samma sak, men då va min syster hemma, hon hade redan somnat, vi sov fortfarande i våningssäng, jag uppe och Sofia nere. Han kom in i rummet, började tafsa på mig, mina bröst som jag knappt hade fått några än då jag inte hade kommit in i puberteten än. Han började trycka in sina fingrar i mig, minns så väl hur ont det gjorde, vågade ej röra på mig, kändes som att det aldrig skulle sluta, jag skakade av skräck….. Han slutade plötsligt och försvann ner igen. Jag va nu klarvaken och tårarna rann ner från mina kinder, det sved mellan mina ben och kännes jätte konstigt, gjorde så ont.

Till slut vågade jag mig ut till toaletten , när jag satt på toan såg jag att det va blod i mina trosor. Plötsligt hör jag något komma upp för trappan, det va mamma, hon undrade varför jag inte sov, hon såg då att jag hade blod i trosorna och utbrast ”men lilla gumman har du fått din första mens” Mens? Tänkte jag, vad i hela friden e det! Tydligen va det något alla kvinnor får en gång i månaden, inget konstigt med det sa mamma, hon hämtade en binda och visade mig hur jag skulle göra.

 Det gick ytterligare en tid, inget hände. Tills en dag min mamma skulle åka till Ullared med en väninna, tror hon heter Therese eller och det va Anna ( Ingvars brors fru) jag minns tyvärr inte riktigt vem av dom det va. Hon skulle komma hem jätte sent! Denna gången ville han att jag skulle följa med honom ner till bäddsoffan.

Han ville att jag skulle ligga ovanpå honom, mitt hjärta slog hårt och jag kände mig illa till mods, jag hoppades på att mamma skulle komma hem men hon kom inte… Jag kände en kraftig smärta när han körde in sin penis i mig, det gick jätte fort och sen va det över, något kletigt rann på baksidan av mitt lår, han hämtade hushållspapper i köket och gav mig, ”gå och lägg dig nu och kom ihåg, detta e våran lilla hemlighet.”

En annan kväll kom jag hem från min kompis, jag borstade tänderna, mamma va inte hemma denna kvällen, minns inte vart hon va! När jag gick upp för att gå och lägga mig kom Ingvar ut från mitt och min systers rum med snoppen halvvägs utanför byxorna….jag lossades som ingenting och gick för att lägga mig. Det gjorde så ont i mig att veta att han gjorde likadant med min syster! Hur kunde han..jag fattade ingenting. Mycket mer hände och han våldtog mig flera gånger, jag mådde inte alls bra men försökte leva som vanligt, detta va ju inte fel sa han. Alla gjorde så här med sina styvdöttrar, inget konstigt med det. Mamma blev gravid igen och födde senare en pojke till vi kan kalla Joppe, han blev min lilla gulleplutt och han va väldigt fäst vid mig.

Vi flyttade till gatan som låg precis vid sidan om skolan vi gick i. Våldtäkterna fortsatte även här, då hade jag eget rum och det va lättare för honom att komma åt mig. Ingvar och mamma letade hus för att vi nu va många barn. Dom hittade ett hus i ett område en bit bort och på jullovet i 9an flyttade vi till huset, mobbningen fortsatte även här men vi fick ändå lite nya kompisar. Jag och min syster fick bo i källaren i ett stort rum, luktade illa då det va fukt i väggarna men det fanns inte så mycket pengar i hushållet så dom hade råd att dränera . Ingvar satt ofta på toaletten i källaren, han väntade på att min syster skulle somna, det följde alltid samma mönster, han kom in till mig sent på kvällen för att pilla på mig..efteråt va jag alltid så ledsen men visade aldrig detta.

 Min syster skaffade en pojkvän vi kan kalla Marcus , han va jätte snäll. Hon ville helst bara vara hos honom hela tiden. Mamma och Ingvar va jämnt arga på Sofia för att hon aldrig va hemma. En dag hade hon berättat för Marcus att Ingvar hade varit på henne, men ingen trodde på det..Ingvar hade på den tiden ett väldigt aggressivt beteende och kunde verkligen bli jätte arg på minsta lilla, jag blev rädd när dom bråkade. Sofia sprang ut på stora vägen och jag efter! Sen kom Ingvar ut och tog tag i mig och sa ” ska inte du också anklaga mig??? E så jävla trött på er två.” Men jag sa att jag inte skulle säga något. Sofia blev sen rädd och tog tillbaka vad hon hade sagt. Det blev då lite lugnare en tid framöver. I början på gymnasiet träffade jag en kille som bodde en bit bort så  jag fick då bara träffa honom på helgerna, vilket va tråkigt när man va kär.

Även här va det det mycket tjafs och jag gjorde bara fel hela tiden, va ute sent med kompisar och va en helt normal tonåring! Kom jag inte hem i tid låste dom dörren och jag fick sova ute! Som tur va så hade vi en super snäll granne. Hon bjöd in mig på frukost och tyckte inte om när jag blev utestängt! Jag började tröttna och bestämde mig för att jag inte ville utsättas en enda gång till.

Jag erbjöds då att få bo hos min kille och hans mamma. Äntligen fick jag frid. Min killes mamma va verkligen en klippa, när jag tog studenten så fixade hon allt. Balen, maten och en riktig studentfest! Är ändå så tacksam att hon kom in i mitt liv, på något sätt så räddade hon ju faktiskt mitt liv fast att hon inte visste om vad jag hade varit med om. Åren kom och åren gick, vi skaffade en egen lägenhet men det funkade inte jätte bra mellan oss, tror vi gled ifrån varann. Vi gjorde då slut och jag tvingades flytta hem till min mamma och Ingvar igen, nu va jag på ruta ett igen, och våldtäkterna avlöste varandra, det kunde ske upp till 2 gånger i veckan, äntligen efter några månader fick jag både jobb och lägenhet.

Jag va lycklig. Jag stod på egna ben. Tyvärr kom ju även Ingvar på besök i min lägenhet och kände mig aldrig riktigt trygg. September 2001 träffade jag mannen i mitt liv och vi blev blixtförälskade i varann, så vi bestämde oss för att flytta ihop. Vi fick hyra ett hus som låg på hans föräldrars mark! Ett mysigt litet torp! Vi flyttade in i december och förlovade oss! Idag har vi tre fantastiska barn ihop, jag har mina hästar och våran hund som vi jagar med! För ca 1,5 år sen bestämde jag mig för att berätta vad jag hade varit med om för min man. Han blev verkligen så himla ledsen och arg och ville konfronterar Ingvar!! Han skickade sms till Ingvar och undrade hur han kunde göra så mot ett barn! Han började hota med att jag hade minsann fått pengar utav honom och jag skulle nu bli tvungen att betala tillbaka allt, och detta skulle inte min man lägga sig i för detta va något som hade hänt mellan honom och mig, Någon vecka senare så skickade jag ett meddelande till min mamma och berättade vad han hade gjort med mig när jag va liten. Tyvärr trodde hon inte på mig och alla i min familj har nu vänt mig ryggen.

Dom lever nu som vanligt utan mig och låssat som om att jag inte finns. Min bror Björm skrev till mig att han önskade att cancern hade tagit mig 2018 när jag tyvärr drabbades av bröstcancer, ingen brydde sig. Min mamma och Ingvar kom upp en gång under tiden jag va sjuk (11 månader) Jag hoppas att jag med denna berättelse om mitt liv kan rädda mina syskonbarn från att bli utnyttjat sexuellt av honom. Att något kan stoppa honom för polisen har inte ens hört av sig sen jag gjorde min anmälan mot honom. Jag hoppas att min familj, speciellt mamma ska vakna upp och inse sanningen.

 

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

16 thoughts on “Jag hoppas mina syskonbarn inte blir offer

  1. Lilla hjärtat. Jag känner så med dig! Tragiskt att du inte blivit trodd. Jag tycker att det är helt fantastiskt att du fått ett fint liv med mannen i ditt liv.

    1. Hej.
      Vet ej hur gammal du eller dina syskon men det måste man avsluta med sjuk pedofil!!!
      Rekommendera anmäla honom och hoppas att han bli dömd och sitter i fängelse och andra barn bli inte mer utsätta för våld och du har psykologisk hjälp.
      Man måste göra nåt med såna människor!

      1. Tyvärr har det gått för lång tid! Jag polisanmälde honom men polisen rykte bara på axlarna! Mina syskonbarn är i fara men så länge han inte har gjort något så kan dom inget göra, väldigt frustrerande

  2. Fruktansvärt att detta får lov att pågå 💔
    Var är barnens Me too? 3-5 barn i varje klass blir utsatt för övergrepp och av de som blir utsatta av sina egna föräldrar blir skadorna allt för svåra. Det är det största sveket.

    Mitt hjärta brister för alla dessa barn som utsätts för detta vidriga och som pricken över i:et så blir de ofta inte heller trodda om de någon gång skulle föröka att berätta. Kanske för att många har så svårt att förstå att ondskan har flera ansikten.

    Politiker, myndigheter, skolor och rättsväsendet. Vad gör ni för att stoppa det och rädda dessa barn?

  3. usch vilken hemsk historia och vad glad jag är att du ändå fått din fina familj o trygghet . det är kanske lättare för dom andra att blunda än att behöva ta tag i det . att han ens svarar att han gett dig pengar är ju egentligen att han anser sig ha betalt för det o att det är nåt mellan er borde ju faktiskt säga alla andra att nåt har hänt . jag har inte växt upp med utnyttjande men upplevt misshandel o det är alltid samma visa han som är så lugn . jag tror vi växer upp med att lära oss att monster ser ut som monster, inte att dom ser ut precis som dig o mig . dom flesta har en väldigt fin manipulerande sida för hade dom inte det skulle dom inte kunna göra det dom gör . det syns inte utanpå att nån gör sånt här

  4. 😢😢 varför tror inte mammorna vad deras barn säger, fattar inte. Tårarna bara bara rann när jag läste detta. Önskar all kärlek till dig 💞💞

  5. Sofia då. Backade inte hon upp historien genom att berätta återigen att det är sant för att han förgrep sig på henne?

    1. Tyvärr så e det så att han är väldigt hotfull och i princip så e alla mina syskon skyldiga honom pengar på ett eller annat sätt, därför tystas dom…

  6. Man blir så ledsen att läsa detta, för din skull, inget barn ska råka ut för detta. Jag har en liten dotter på 10 mån och jag hoppas jag kan skydda henne till den dagen hon ”klarar sig själv”, inget barn ska råka ut för detta. Definitivt inte av någon i din egen familj, där det ska vara en trygg zon. Jag tycker du ska fortsätta va på polisen, jag tycker du ska fortsätta berätta din historia för folk runtomkring dig. Skriv en liten bok/häfte, för jag tänker att du har säkert mer att berätta än det du skrivit här kanske. Se till att den där Ingvar inte kommer fortsätta göra detta. För jag kan med säkerhet säga att han gör det. Du e stark som vågar berätta 🙏❤️ Jag undrar lite, din syster, har du ingen kontakt med henne heller?

  7. Glömde skriva, gör en orosanmälan till socialtjänsten, med tanke på dina syskonbarn. Berätta för socialtjänsten varför du gör en orosanmälan på Ingvar.

  8. Så bra skrivet (Namn borttaget av Admin)
    Håller verkligen med om allt.
    Tystna inte…. kräv din plats.
    (Namn borttaget av Admin) måste få strålkastare på sig.

  9. Men lilla hjärtat vad du har fått utstå, och inte blivit trodd av din familj gör det ännu värre. Jag hoppas verkligen att du har fått hjälp att bearbeta och hantera allt du varit med om. Mitt hjärta värker för din skull och är samtidigt så glad att du hittat någon
    att lita på. All värme och omtänksamhet från mig det är tyvärr allt jag kan erbjuda dig nu. Behöver och vill du prata på vilket sett som helst så är du välkommen att höra av dig. Fb:Anna Berglund Västerås,, 🥰

    1. Finns ju många Anna Berglund på fb skulle mer än gärna vilja ha någon att prata med!

  10. Tyvärr är det vanligt att man inte blir trodde. Har själv blivit utsatt, jag sa inget förrän pappa våldtagit dottern i hans nya familj men ingen trodde mig.
    Då var jag en bit över 20 år, 15 år efter att jag blev utsatt av honom. Förstår precis hur du känner, man är maktlös
    och ensam. Jag har aldrig lagt någon skuld på mig själv utan allt på honom.
    Fick höra när jag sa till mina systrar vad han gjort att jag ljög.
    Dessa män är oftast väldigt trevliga och manipulerande så ingen tror något illa om dom. Jag gick köpte mig en bakelse den dagen jag läste hans dödsannonsen i tidningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X