Hej.
Ja, det är inte bara tjejer som blir utnyttjade i ung ålder.
Även vi killar blir det.
Det är rätt jobbigt att skriva och prata om det för det är en skam som finns med hela livet. Jag har pratat med psykolog om det och min fru vet om vad som hänt.
Ingen annan vet om det.
Förutom förövaren då…
Jag minns inte hur många gånger det hände 2, 10, 300…
Jag har försökt att förtränga det och varit rätt duktig på det.
Alkoholen har hjälpt till.
Jag minns dock två gånger väldigt väl.
Ålder på mig den första gången vet jag inte, någonstans mellan 7-10 år kanske.
En av min storebrors kompisar kom upp till mitt rum, jag har en stor känsla av att det här inte var första gången för jag minns att jag tänkte ”jaha nu kommer det hända igen”.
Han kom upp till mitt rum, vi spelade lite tv-spel först innan han tog av sig byxor och kalsonger och ville att jag skulle ta på han och suga av han.
Jag vet att jag försökte stå emot men det gick liksom inte, till slut tvingades jag utföra det han ville.
Jag tänker inte dra ut på hela storyn för det är inga bra minnen…
När han väl ”kom” så ville han att jag skulle smaka på hans sperma.
”Det smakar choklad”, var det han sa till mig.
Det gjorde det inte kan jag lova.
En annan gång när samma person kom och hälsade på så visste jag att nu kommer det hända igen.
Jag är lite äldre, 10-12 kanske.
Vi spelade den här gången lite pingis i källaren där vi hade ett pingisbord.
Samma visa igen, vi spelar lite först och sen åker hans byxor och kalsonger ner.
Den här gången blev det dock ”värre” än förut för mamma kom ner och såg allt.
Hon gjorde ingenting.
Där och då fick jag veta att mamma alltid visste om det.
Jag har seriöst aldrig kommit över hennes svek och när hon dog för några år sedan grät jag inte en enda tår.
Hur kunde min egen mamma tillåta att det här hände?
Jag är själv pappa till två fantastiska barn numer.
Vi har en väldigt öppen dialog om sex hemma och jag pratar med dem om vad som kan hända på nätet, vad som kan hända IRL och att de alltid är välkomna att fråga mig eller prata med mig om de undrar något.
Jag skulle inte säga att jag är sjukt övervakande men det finns med mig hela tiden att någon skulle kunna göra något mot mina barn och vad jag gör då vet jag inte.
Tack för att ni finns
//Anonym
Vill du dela med dig av din historia?
Skicka då in till [email protected].
Alla berättelser vi publicerar är anonyma.
VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA!
Vill du att försök till kontakt med barn i sexuellt syfte ska kriminaliseras så att gäddorna kan lagföras innan de skadar barn?
Skriv under för en lagändring här!
Vill du bli medlem i Dumpen förening?
Ansök då här: Bli medlem i Föreningen Dumpen! – DUMPEN.se
Medlemsavgiften går oavkortat till traumabehandling för sexuellt utnyttjade barn.
Ansökan till traumabehandling hittar ni här: Ansökan medlemsfinansierad vård (google.com)
Är det inte konstigt hur galet snett känslorna av skam och skuld slår? Egentligen är det inte vår ryggsäck att bära, ändå blir den det, och detta bagage gör det svårt – om inte omöjligt – att berätta vad som hänt. Den som inte är drabbad kanske inte vet, men att berätta gör jävligt ont, nästan ännu ondare än att hålla käft och hålla det begravt inombords. Ett barns ord väger sällan speciellt tungt, och när det handlar om saker som är svåra och jobbiga för vuxenvärlden att tvingas engagera sig i, ja då är det kanske lättast att bara sopa det under mattan eller vifta bort det som fantasier eller ”det var väl inte så farligt”.
Jag förstår att din mammas svek skar som en kniv i dig, har upplevt liknade. All styrka till dig, du är inte ensam.
Tack för din berättelse. Du är säkert en jätte bra pappa 💚 önskar dig och din familj mycket kärlek och lycka❤️
Du har min respekt som trots denna horribla historia verkar du ändå vara en god person som försöker vara en bra pappa till dina barn och make till din fru. Många hade fallit ned i en evig spiral och kanske drogat eller ännu värre, begått sådana brott själv.
Grymt att du delade med dig!
Jag har själv befunnit mig i en liknande situation. Dock så var jag äldre. (I tonåren). Man har inte tillräckligt förnuft. Man ”dras med”… när förnuftet kommer i kapp (när man blivit äldre) så skäms man. Man fattar inte hur man inte kunde säga nej…
Jag har dock lärt mig att DET ÄR INTE MITT FEL.
När hjärnan inte är utvecklad tillräckligt så ser man Inte vad som är rätt eller fel. Det är så lätt att bli manipulerad. Där av kommer skuldkänslorna.
Men som sagt, Det är inte ditt fel över huvud taget.
Det är först efter 18-20 årsåldern som hjärnan funkar rationellt.
En vän till mig som blev utnyttjad när han var barn 10, 11,12, 13..14…år, säger ”jag tyckte ibland att det var skönt” så det är delvis mitt fel…… NEJ det är NOLL procent ditt fel. ❤️