Jag var 12. Skulle få åka tunnelbana ensam för första gången, Vällingby- Hötorget. Året var -85. På den tiden man kunde åka ensam som ung flicka. Trodde jag. Och mina föräldrar. Minns att jag hade modern lång svart kjol. Jag skulle få åka till Hötorget och gå in på HM för att köpa en tröja och sedan åka direkt hem igen. Till trygga Vällingby. Som det var då.
Lagom vid Brommaplan klev en ca 25- 30 årig kille på. Han satte sig direkt bredvid mig. En hand sattes på mitt lår. Sakta glad den inåt. Jag var vettskrämd. Mötte en blick mittemot. En yngre kvinna. Hon tittade skrämt, men sa inget.
Vid Fridhemsplan låtsades jag att jag skulle gå av. Då hade jag lidit i ca 3 stationer. Med vittne. Utan ingripande. Mannen gick av han med efter mig, men jag backade och åkte vidare. Mot mitt HM. Och min tröja. Tillbaka mot mitt Vällingby.
Ingen fick veta om händelsen. Men jag minns såhär 35 år senare.
/Anonym
Denna berättelse har även publicerats på Facebookgruppen dumpen.se
VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA
Swish: 076-0075779
