Nu är det dags, nu tänker jag berätta något jag gått och burit på i 45 år. Det är nämligen så att jag som barn upplevt väldigt många traumatiska upplevelser som jag först i vuxen ålder lyckats pyssla ihop till en röd tråd. Så länge jag kan minnas i vuxen ålder så har jag haft det svårt för fysisk kontakt med andra, det kan sträcka sig från en kram från sina föräldrar till att ha sexuellt umgänge med en partner, tankarna fladdrade ofta i huvudet “Vad är fel på mig? Varför drar jag mig undan?

Hela tiden i tanken fanns det något där i bakgrunden, något som jag så djupt och hårt försökt förtränga hela livet – dels av skam men även djupa tankar på varför jag hela mitt liv känt mig deprimerad men inte kunnat sätta fingret på det…. till nu!

Jag är född på 70-talet och hade min barndom på 80-talet. Sverige som land var då oerhört liberalt och då speciellt inom sex. Alla idag har väl hört talas om den svenska synden och alla på 70-talet frigjorde sig från konservativ syn på sex till att släppa loss helt. Ungdomar levde i kollektiv, det var trekanter, det experimenterades med homosexualitet och att leva tre till åtta personer i kollektiv där alla hade sex med alla.

Sedan jag miste min oskuld på riktigt med en tjej 18-år gammal så har jag hela tiden ryggat tillbaka när en tjej smekt mig “fel”, om hon kom närma min rumpa med sin hand eller fingrar så blev jag iskall och stel som en pinne och tappade ståndet direkt. Alltid fick jag frågande ögon tillbaka och att tjejen trodde att hon hade gjort något fel, självklart så blev det inget fullbordet samlag och jag drog mig helt tillbaka och ville vara för mig själv. Jag visste inte vad hon hade gjort för något fel på mig, men jag tappade lusten helt och kände en enorm olust.

Ung och 18 år började jag fundera på min reaktion, jag hade själv onanerat till porrtidningar som jag hittade i skogen och testosteronstinn som alla tonåriga pojkar är så kunde jag onanera dagligen för att direkt efteråt känna en enorm skam och olust i hela kroppen, jag förstod inte riktigt varför jag skulle känna en sådan eld och skam djupt inne i mig varje gång jag onanerat. Hade jag gjort något syndigt? Varför kände jag så här? Trots min reaktion så fortsatte jag att onanera och jag lärde känna mig själv vad som jag tyckte var skönt, det är ju något normalt att som tonåring att komma underfund med hur kroppen fungerar och vad som är skönt, men skammen har alltid funnits kvar. Det kvittar om jag har sex med en kvinna eller om jag onanerar själv, det är skönt under stunden men efteråt kommer det en enorm tung skam – som att jag har gjort något oerhört dumt. Tankarna har under hela livet kantats av att jag känt mig inte som andra, annorlunda, och att jag hela tiden i mig haft ett trauma och mörker som jag hela tiden har förnekat har hänt. Nu tar jag mod till mig och väljer att berätta, jag väljer att berätta för min egen skull men även för att berätta för dig som läsare min berättelse, den kanske hjälper någon annan att komma underfund med vad du varit med om som ung. Om min berättelse kan hjälpa andra att må bättre så har jag lyckats med att själv dela med mig om mina upplevelse och förhoppningsvis skildra hur det var att vara barn i Sverige under Liberala 70-80 talet.

Som vuxen så har jag blivit varse om hur sjukt Sverige var på 70-talet, tidningar med barnpornografi som innehåll såldes i vanliga affärer. Det gick att som Svensk gå till stadens vanliga kiosk och bland porrtidningarna så fanns det magasin som hade barnpornografi som innehåll. Samtidigt hissnande nog så slogs en arbetsgrupp inom RFSL vid namn “Pedofila Arbetsgruppen” med att sex med gossar skulle legaliseras. I liberala sverige så hade RFSL en arbetsgrupp med homosexuella män som ansåg att sex med små pojkar skulle normaliseras, som tur väl är så lyckades de inte påverka politiker till att ändra lagen.

Nu till vad som hände mig, som jag nämnt tidigare har det tagit många år för mig att hitta den röda tråden och minnas mina traumatiska minnen. Allting började när jag var väldigt liten, den första minnebilden som jag har är hans galna och sjuka nöjda leende, hans lysande ögon och avsmak av att just han skulle vara min barnvakt. Att han sjukt nog bodde granne med mina föräldrar och var min svåger gjorde min barndom sju gånger värre. Tänk dig att din förövare bor våningen under din lägenhet, att vart enda gång mina föräldrar skulle gå ut på middag eller på fest så fanns han alltid där att passa mig. Mitt minne är att han besökte mamma och pappas lägenhet i stort sett dagligen, han ville alltid att jag skulle sitta i hans knä och hans äckliga händer var överallt över min lilla och späda kropp. När mina föräldrar frågade om han skulle sitta barnvakt så sken han alltid upp och blev oerhört glad, mina minnen är fragment som tagit många år att pussla ihop då jag gjort allt för att förtränga dem.

Jag minns första gången det hände, hur han skulle byta blöja på mig och la mig på skötbordet. Jag var runt tre år gammal, han tog av blöjan och tvättade mig rent och istället för att sätta på en ny blöja så hade jag hans händer över mina kropp och snopp. Jag hade ett av hans fingrar som smekte min rumpa på helt fel sätt. Jag fick senare långsamt uppleva en acceleration av saker som skedde, han provade nya saker för varje gång. Det var som att jag var hans objekt, hans leksak som han bestämde helt över. Han tog av sina byxor, och gnuggade sin äckliga k*k mot mina lår och fick utlösning, han försökte föra sitt oll*n mot min lilla rumpa och hans ögon såg helt galna ut samtidigt. Det gick alltid snabbt för honom att bli klar, och han fick utlösning på min kropp och sen tvättade han av mig snabbt. Det går idag inte att minnas hur många gånger detta skedde, men jag blev utsatt för allt ifrån att att hans tunga slickade på min lilla sn*pp, han sög på min sn*pp, jag fick hålla hans erigerade pen*s i min hand och föra handen fram och tillbaka och han sa “Detta är väl en rolig lek” “Snabbare”.

Som tur väl var efter det att jag var 5 år gammal så köpte mina föräldrar en villa 4 kilometer bort från min förövare. Som jag berättat tidigare så blev jag trots detta inte av med honom, han var ju trots allt min mosters man. När väl flytten hade skett så var det inte lika lätt för honom att flera gånger i veckan utnyttja mig som tidigare på grund av avståndet, innan kunde han ju få sitta barnvakt en timme när mamma skulle till affären för att handla under en timme – och då passade han på. Trots jag flyttat till villan så kunde han när mamma och pappa skulle på fest få sitta barnvakt och då i villan, då fanns det plötsligt många rum att “leka” hans lekar i. Jag tvingades 5 år gammal att dela badkar med honom och s*ga av honom i badet, hans övergrepp fortsatte tills jag var runt 8 år gammal för att plötsligt helt sluta. Har funderat mycket i vuxen ålder på varför det helt plötsligt slutade och kommit fram till att jag hade blivit för gammal. Tänk dig, åtta år gammal och för gammal för honom. För alltid har min släkting pedofilen stulit min barndom, tagit en stor del av min uppväxt och destruktivt förstört min syn på närhet, sex och samlevnad.

Nu faller tårarna när jag skriver detta och det känns väldigt skönt att få plattformen att berätta. Jag har i vuxen ålder berättat för min mamma vad som hänt men hon har reagerat väldigt konstigt. Som om hon visste och lät det fortgå? Som jag hittat på allting? En släkting kan ju omöjligen gjort så här emot mig. Jag vet att hon känner skam kring detta och hon skäms för att hon låtit det fortgå och innerst inne så vet hon.

När jag grävt vidare i min barndom som vuxen tillsammans med professionell hjälp så har ytterligare starka minnen från dagis, låg och mellanstadiet samt fritiden kommit upp till ytan. För att börja i kronologisk ordning så hände det konstiga saker på vårt dagis och jag har idag förstått att många av barnen i vår förskoleklass också var drabbade.

Vi hade en tjej på dagis som av någon märklig anledning gillade att hela tiden klä av sig naken, Linda hette hon. Jag var även kompis med henne privat då hon bodde gatan under mig så vi brukade leka ibland på fritiden. Det konstiga var att på dagis så kunde hon i lekrummet plötsligt klä av sig helt naken och sen sprang hon runt och lekte med oss andra, den enda skillnaden var att hon hade inga kläder på sig. När vi lekte utomhus hade de på dagiset en vattenspridare kopplad till en vattenslang, och på sommaren så varje dag satte fröknarna igång den och vi i klassen runt 15 barn sprang runt nakna och lekte med vattnet, vi tyckte alla barn att detta var oerhört roligt. Minns en av fröknarna som var man som fascinerat hela tiden uppmuntrade oss till lekar där vi skulle av oss och vara nakna, det kunde vara att vattenspridaren skulle fram dagligen eller att han skulle springa runt med vattenslangen och spruta vatten på oss, kanske inte så konstigt? Men samma manliga lärare brukade uppmuntra till lek med fingerfärger och således blev hela förskoleklassen nakna ännu en gång, men denna gången insmetade i regnbågens färger.

Det konstiga med min kompis Linda var att hon gillade att leka konstiga lekar, hemma hos oss i mitt rum så kunde hon också helt plötsligt klä av sig naken och så skulle jag lägga mig ovanpå henne, ja ni läser rätt. 6 år gammal och jag ligger naken ovanpå min kompis Linda och hon frågar mig om det är “skönt”, som barn tyckte jag att den leken var väldigt konstig och vet fortfarande idag inte om det var barns lek med sexualitet som vi lekte eller om det var så att hon var utsatt precis som mig, jag är dock vid närmare eftertanke säker på att hon var lika utsatt som mig.

Vi hade en annan tjej på Dagis som vi kan kalla för Christin, hon lekte också en väldigt konstig lek. Hon satte sig naken inne på den ena toaletten, sen så stod killarna på kö utanför och så skulle vi bli insläppta en efter en och få se henne naken, efter alla killarna fått titta så klädde hon på sig och så lekte vi vidare med någon helt annan lek.

Som jag nämde tidigare så medförde min flytt att övergreppen på mig skedde mer sällan men då började lågstadiet. Vi fick en lärare som vi kan kalla för Peter, han var runt 50 år och var vår klasslärare – det vill säga vi hade honom i alla ämnen inklusive idrott. Vill minnas att vi hade idrott 3 gånger i veckan och han var mästare på att råka springa in i tjejerna omklädningsrum efter gympan för han hade “glömt” något där. En speciell händelse som också hände efter gympan var när vi gick i tredje eller fjärde klass, som ung så började många bli nyfikna på hur det andra könet såg ut naket. Efter gympan så brukade både tjejerna och killarna basta och vi brukade springa in till varandra och öppna dörren titta och springa iväg. En gång så satt vår lärare Peter i bastun tillsammans med oss småkillar, och tjejerna öppnade vår dörr och där satt han och spred sina ben så hans åldriga pen*s fick st*nd och tjejerna blev minst sagt rädda. Det var alltid en sliskig och konstig stämning runt omkring honom, och när vi var iväg på läger med övernattning så var en tjej i klassen mörkrädd, enligt henne hade han på natten lagt sin sovsäck jämte hennes och sedan hade han hållt om henne, fört in sina händer mot hennes kropp inne i sovsäcken och tjejen blev livrädd. Hon berättade senare för sina föräldrar vad som hänt, det blev anmält men som vanligt på 80-talet så tystades allting ner. Jag fick också en extra idrottlärare i skolan där jag hade enskilda lektioner med honom, jag hade svårt för motoriken och då skulle jag få stöd av honom. Han skulle alltid krama mig och ta på mig över hela kroppen efter varje lektion och så hans äckliga leende, han lyckades aldrig få av mig kläderna men minns hur han höll hårt om mig och den ångesten jag alltid hade för den så kallade “kramen” han alltid gjorde efter lektionens slut.

Det känns väldigt skönt att jag nu har skrivit dessa rader, och berättat min historia. Det känns som en sten har fallit från mitt hjärta och detta är ett steg att gå vidare i livet. Då jag läst att dumpen har 100.000-tals läsare så hoppas jag att min berättelse kan hjälpa någon annan att också öppna mig. Tänk om 2forty2 och Dumpen funnits redan på 80-talet och ämnet pedofili uppmärksammats mer, tänk så många liv som hade kunnat räddats. Internet är av godo men det har också visat sig vara väldigt mycket av ondo, tänk på alla rovdjur som sitter dygnet runt och letar efter barn att förgripa sig på sexuellt idag, det är helt sjukt. I debatten påstår sig alltid Gäddorna att de är oskyldiga, de vet att när Sara och Patrik konfronterar dem att de kommer förlora sitt arbete, sin familj, sina vänner och enda utvägen för dem är att ljuga och försöka få sina partner, barn, arbetsgivare att tro på deras lögner, eller ta tag i sitt liv och söka hjälp mot sin sexuella störning. För er som kritiserar dumpen så vill jag att ni ska tänka ett varv till, de snart 60 Gäddorna som åkt dit och blivit konfronterade, vad hade hänt om ett riktigt barn istället hade mött upp dem? De hade självklart blivit våldtagna och utnyttjade, skulle du låta en Gädda vara ditt barns lärare i skolan eller barnvakt?

// Niklas

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA

9 svar på ”Är alla pedofiler? En berättelse från en utsatt pojke till vuxen ålder”
  1. Fy fasen! Känner mig väldigt tacksam jag sluppit övergrepp i barndomen. Denna berättelse väckte ett minne av en flicka som på förskolan strippade och lät pojkar föra in fingrar i henne. Hörde under gymnasietiden att hon var en “nåldyna” och andra vidriga beskrivningar. Usch. Tänk om man hade känt till vad vuxna kan göra med barn och kunnat slå larm.

  2. Har ni slutat med uthängningarna nu? Det är ju därför man hänger på den här sajten för att få se vilka som är peddon och trycka till dessa. Kan ni inte ha något sorts nyhetsbrev eller något där ni meddelar när en ny uthängning ligger på sajten så slipper man gå in och bli missnöjd.

    1. Hej Danne!

      Det är tråkigt att du känner att du blir missnöjd när du går in på Dumpen. Vi har nu valt att öppna upp för berättelser från överlevare som vill dela med sig av sina livstrauman, något vi aldrig haft förut. Gå gärna in och ta del av de utsattas historier också!

    2. Håller med, Dumpen har blivit som en vanlig “blogg”. Kanske göra en egen flik för just egna berättelser.

    3. Sämst. Här delar någon med sig av sina trauma. Denna sidan är till för att förebygga övergrepp inte för att du ska götta dig med en påse chips och senaste uthängningen. Skäms du inte?

  3. Så fruktansvärt och läsa sin berättelse Niklas men tack för att du delade den. Även de behövs. Inget barn ska behöva uppleva det du upplevt. 🙏💔

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.