Socialdemokraterna har gått ut och sagt att de vill införa en 15-årsgräns för socialamedier på internet. Läs det en gång till. Femton år. Som om det vore barnens fel att det finns vuxna som utnyttjar dem. Som om lösningen på sexuella övergrepp skulle vara att låsa in barnen istället för att stoppa förövarna. Det är som att förbjuda barn att gå ut på gården för att det finns pedofiler i området — i stället för att jaga bort pedofilerna.
Vi på Dumpen har i snart fem år sett hur vuxna, ofta helt vanliga män, jagar barn på nätet. Det är där brotten sker, ja. Men lösningen är inte att förbjuda barnen att vara där, utan att förbjuda de vuxna att begå brott. Det är ett ansvarsskifte av rang – från gärningsman till offer. Och det är faktiskt helt absurt.
När vi tar upp det här, när vi varnar för konsekvenserna av en sån här politik, då flockas kommentarsfälten med vuxna som tycker att barn inte ska vara på nätet. Men var är samma människor när vi publicerar berättelser om barn som blivit utsatta? Var är engagemanget då? Är det enklare att skuldbelägga än att skydda?
Vi lever i Sverige, inte i Nordkorea. Och även om någon politisk PR-byrå säkert älskar rubriken ”Tryggare internet för barn” så är det här inte genomförbart. Inte tekniskt, inte juridiskt, inte moraliskt. Ska staten införa digitala spärrar på varje mobil, varje platta, varje router? Ska en tolvåring som googlar läxhjälp blockas, medan en vuxen man med sjuka fantasier fritt kan surfa vidare? Det är inte bara orimligt – det är farligt.
Vi har redan sett hur svårt det är att få till fungerande lagar mot nätövergrepp. Det tog fem år av kamp för att få till kriminaliseringen av sexchatt med fiktiva barn. Fem år! Men nu ska man alltså snabbt kunna införa en digital åldersgräns för socialamedier på internet? Det är inte trovärdigt, det är panikpolitik.
Problemet ligger inte hos barnen. Problemet är vuxna som söker barn i sexuellt syfte. Problemet är ett rättssystem som inte hänger med. Problemet är politiker som hellre signalerar trygghet än bygger verklig trygghet.
Så, kära Socialdemokraterna: vill ni verkligen skydda barn – börja med att ge polisen resurser att agera snabbare. Utbilda fler IT-brottsutredare. Se till att pedofilerna inte kan gömma sig bakom VPN-adresser och alias. Inför konsekventa straff och livslång övervakning av dömda förövare.
Men sluta skuldbelägga barn. Det är inte barnen som ska lämna internet.
Det är förövarna som ska bort.
Och det borde vara självklart i ett land som fortfarande vill kalla sig fritt.
—
Dumpen för barns rätt att vara trygga – även på nätet
