När jag kontaktade Sara Nilsson som är ansvarig utgivare för Dumpen var det för att jag i flera år tampats med skammen att ha blivit utsatt för Grooming – jag som alltid har känt mig dragen till offentliga sammanhang och debatter trodde att om någon skulle få reda på det skulle mitt liv vara över.
Då skulle jag vara den korkade flickan.
“Skylla sig själv flickan” och “det skenheliga missanpassade skämtet.”

Jag skulle ljuga om jag säger att min historia inte idag fortfarande påverkar mig för det gör den. Jag kan fortfarande blunda och slungas tillbaka till påskafton 2015 när jag tänkte att om livet skulle kännas såhär hårt skulle jag ta mitt liv för jag hade varit korkad. Jag skulle ha sagt nej, blockat, stoppat. Men det gjorde jag inte. Jag tillät det.

Jag hade ju en pojkvän som brydde sig, som ville ha mig. Vem bryr sig om han var lite äldre? Han brydde sig ju inte om mina ben, att jag många gånger har varit ett internskämt. En konka när “pussa på Nicole” var något som fick andra barn att skrika rakt ut i äckel och gömma sig.

Jag var ingen konka för honom – jag var kärlek. Men jag blockade honom tillslut. Det var vemodigt. Inte för att jag inte var kär i honom längre utan för att mamma och pappa skulle bli arga på mig om jag hade en bild på en vuxen mans penis i min dator.

Jag hade tjatat hål i huvudet om att få en webbkamera. Mamma sa nej. Jag tyckte hon inte fattade. Alla andra hade ju. Men mamma ville skydda mig. Lyckan var total när jag fick en webbkamera i present när jag hade sålt jultidningar – då kunde hon ju inte säga nej.

Webbkamerans lilla lampa som lyste rött när jag startade den sitter fastklistrad i mitt minne som en symbol för när jag slutade vara ett barn och blev tvingad att leka vuxen för han brydde sig ju inte om att jag gick konstigt eller hade en skolassistent.

Vi var ju kära i varandra och jag var ju mogen för min ålder – en vuxen 9-åring. Vuxen nog att vara förälskad i en nittonåring som inte brydde sig om min CP-skada.

Han var ett bevis för min godtrogna barnvärd på att jag skulle bli älskad och att omvärlden hade fel.

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI TACKSAMMA 

1 thought on “Nicole – Webbkameran lyste rött

  1. Det är möjligt att MSM fullständigt kommer att ignorera dina texter, men då vet du åtminstone att du är på rätt väg. Sveriges utsatta barn behöver en ambassadör som du!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X