(Denna text lade Gruppmedlem ut på Dumpen.se – facebook gruppen i Augusti 2022)

Jag har följt sidan länge nu och tänkte att det är dags att berätta om min egen erfarenhet. Som pojke är det oftast ingenting man alls pratar om, utan sådant som inte drabbar någon av oss.

Jag fick när jag var 13 år via nätet kontakt med en man i 30 års åldern som bodde i närheten. Från början pratade vi rent generella saker men sen gled samtalet mer och mer in på sex, något som jag var helt oerfaren inom. Vi pratade både via chat och via webkamera. En dag så fick han mig på skoj att gå och hämta en av min mammas klänningar och posera i den när vi pratade. Det jag inte visste var att han fotade av skärmen under tiden som vi pratade den gången.

Det gick sedan en liten tid och plötsligt så ville han träffas vilket jag inte ville. Det var då han skickade bilder på mig i klänning och hotade att sprida dessa om jag inte träffades. Jag kände direkt att jag inte hade något val och gick med på att ses direkt. Första gången behövde jag bara runka av honom för att han skulle vara nöjd vilken jag själv tyckte var rent av äckligt.

Det stannade dock inte vid den gången utan under nästan 3 år träffades vi regelbundet hemma hos honom för allt från avsugningar till analsex. Ofta fick jag order om att klä upp mig i damunderkläder, strumpbyxor och klänning under träffarna som han även ibland dokumenterade med bilder och korta filmer. Kunde även få ”uppdrag” av honom mellan våra träffar, det kunde vara allt från saker att stoppa upp analt till att gå med trosor en heldag.

En dag så flyttade han uppåt landet, vet inte exakt vart och till min stora glädje blev det också slutet på flera års tid av fysiska och psykiska övergrepp.

Än idag är detta ett mörkt kapitel som jag valt att hålla för mig själv och något som ingen annan känner till (bortsätt från psykologen som jag gått hos). Väljer att publicera det anonymt för jag önskar att varken min fru, familj, släkt eller vänner skall veta ännu. Är inte redo för det steget än.

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA

Swish: 076-0075779

2000

2 thoughts on “Som pojke är det svårare att berätta

  1. Det är svårt att berätta för alla, spelar ingen roll om man varit en liten pojke eller liten flicka. Smutsen finns där och barnet tar på sig skulden upp i vuxen ålder fastän det är någon annan som ska bära den.
    Jag ber dig snälla att inte gradera vem som har det svårast mellan pojkar eller flickor, alla har det svårt.

    Det är hemskt att ha ett mörkt kapitel i sitt liv som man inte vågar berätta för någon.

    Nu har du faktiskt tagit ett litet steg i rätt riktning och alla som läser här förstår att det är någon som gjort orätt mot dig, något du inte har skuld till.
    Kanske nästa steg för dig blir att våga lita på att din fru också är såpass klok att hon förstår detsamma?

    Det räcker ju med att hon förstår, resten av släkten eller vännerna behöver inte få veta om du inte vill det själv.

    Hoppas du får bra hjälp ❤️

  2. Det är ofta pedofil kvinnor blir mindre straffade när det kommer till såna här saker. Det beror antingen på att som kille så vågar man inte berätta för ingen kommer tro på en, eller att man blir skrattad rakt upp i ansiktet. Det beror också på att folk tar ofta inte det så seriöst när killar blir utsatta (speciellt av kvinnor) Dessutom så får man väl säkert äckliga kommentarer som att ”du gillade det säkert” eller ”det är ju din dröm” eller något annat. Det måste vara en så jobbig och svår situation som du har varit i, och jag vet att det kan kännas som att det är svårare som kille att berätta. Dock så har båda svårt, och det är ingen tävling… Men jag tror vi måste börja förstå detta nu, att killar behöver MER stöd när det kommer till såna här saker. För att säga att säga att det är ”en tonårings pojkes dröm” är inte sant, det är fortfarande olagligt. Hade önskat att detta skulle förändras, men ser ingen riktig förändring som kommer hända tyvärr.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X