En medarbetare berättar att han haft en mardröm. Han drömde att det läckt ut på jobbet att han är en av grundpelarna på Dumpen. I drömmen hade han blivit inkallad på kontoret för ett samtal med sin chef.

En fiskare tar upp Dumpen-telefonen när det ringer ut till rast och eleverna lämnar klassrummet. Hon tar sin fika i klassrummet och bokar samtidigt upp en dejt med en gädda. Kvinnan som själv var utsatt när hon var liten är bestämd att hon ska skydda sina elever genom att avslöja de som vill våldta dem.

En annan fiskare sätter sig i en skogsglänta. Med ena mobilen spelar hon upp ljud så att det låter som att hon sitter i ett kontorslandskap. Samtidigt pratar hon med sin gädda i andra telefonen och säger att hon har svårt att prata för hon är på jobbet.

Vi är ute på fältet och sätter upp så att vi har kontakt med betet i livecam. Någonting går fel och gäddan hinner fram till betet innan vi är framme vid gäddan. Han frågar henne:
– Är du Elsa?
Pulsen stiger, men “Elsa” glider iväg precis när vi kommer fram till gäddan. Efter ett kort samtal laddar vi upp filmen till redaktionen som börjar jobba.
En identifierar.
En klipper till filmen.
Informationen skickas till polisen.
Anhöriga och arbetsgivare informeras

Killen som sköter Dumpens IT hojtar om att jag glömt lägga spoiler på senaste chatloggen. Vår bläckfisk i redaktionen som alltid pysslar ser till att allt är iordning skriver:
– Jag fixar!
– Tack ❤ svarar jag (som vanligt). En i redaktionen skämtar och kallar mig för “ad-hoc Sara” med tanke på att jag alltid gör saker i sista minuten. Kvinnan som sitter som en bläckfisk I redaktionen finns där alltid och sopar upp allt som jag glömmer och missar.

Mikael Petersson från 2forty2 ringer. Han är glad. Två pallar med nallar har kommit in till barnen som kommer till BAPrun. Han skickar en bild och jag undrar om frun inte snart slänger ut honom med tanke på att han fyllt deras gemensamma hem med saker till BAPrun.
Han skrattar.

Ett par medlemmar i Facebook-gruppen påpekar att Dumpen är nere så jag kontaktar killen som ser till att sajten rullar.
Oavsett tid på dygnet så finns han alltid där när det krisar.
– En ny attack, svarar han. Denna gången har de gått på lastbalanserarna. Fixar!
– Tack ❤ säger jag (som vanligt)

Får ett foto på en fiskare som tagits in på sjukhus för hjärtsvikt. Hon har en lustig mössa på huvudet. Jag frågar om vi ska ta över hennes gädda så hon får vila, men hon svarar:
Nej! Har haft honom så länge nu så jag ska ta den jäveln.
Hon fortsätter fiska från sjukbädden.

Läraren i fiskeskolan hojtar om att en av hans elever behöver livebilder tagna från en buss i en stad i mellansverige. En av fiskarna har en bekant i staden som hon kontaktar. Vännen åker bort till busshållplatsen och går upp på första bästa buss för att ta bilderna som krävs för att gäddan ska tro på att fiskaren är bosatt i staden.

Gäddan svalde betet och vill träffas. Vi avbryter en intervju med tidningen, dricker varsin Treo och åker iväg.
– Två timmar enligt GPS, säger jag och Patrik kör. Väster, höger, vänster och höger.

Patrik misstänker att gäddan kommer att strula. Patriks misstankar slår sällan fel. Med hans intuition skulle han kunna extraknäcka som spådam.

Mycket riktigt börjar gäddan vela när vi är framme på plats. Han vill att barnet ringer upp för att säga hej. En fiskare ringer upp och säger
– Hej.

Vi tittar på bilden och jämför med mannen som står utanför stationen. Det är han. Efter ett kort samtal laddar vi upp filmen till redaktionen som börjar jobba.
En identifierar.
En klipper till filmen.
Informationen skickas till polisen.
Anhöriga och arbetsgivare informeras.

Samtalet med anhöriga blev svårare än väntat. Kvinnan vars make sökt efter barn är helt förkrossad. Kristerapeuten kopplas in för att kvinnan ska få stöd att kunna berätta för parets gemensamma barn.

Lägger mig i sängen på ett hotell någonstans i Sverige. Trött men nöjd efter en helt vanlig dag på Dumpen.

Ljuset som våra medarbetare i sin oförtrutna kamp i det fördolda för med sig står i bjärt kontrast till det mörker som vi ser och kämpar mot till vardags.

En dag när det inte längre kommer att vara förenat med risker av olika slag att vara barnrättsaktivist, så kommer vi med stolthet att kunna presentera alla krafter bakom Dumpen för allmänheten.

Tills dess får det räcka med ett SuperMegaTack till planetens bästa medarbetare ❤

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

10 svar på ”En vanlig dag på Dumpen”
  1. Tack till er alla 🙏❤
    Ni är så värdefulla och betyder så mycket för oss föräldrar och barn.
    ❤❤❤❤❤ TACK ❤❤❤❤❤

  2. Fångade ensam en gädda i söndags.
    Tyckte synd om denna ca 8kg tunga gädda. Gäddan fick sin frihet tillbaka i den vackra sjön.
    Till Sara och Patrick plus alla ni andra så riktar jag ett stort tack till att ni avslöjar dessa bestar. Varje avslöjad kan rädda ett eller flera barn från övergrepp.
    Tack.

  3. Mycket arbete tusen tack, för ert arbete. Ni borde uppmuntras mer i ert arbete, Det betyder så oerhört mycket. ja, faktisk det största “Barnen”.
    Själv minns jag, när min barndomskompis och jag var på Erikstadsbadet, i Sthlm, hur vuxna drog och slet i vän, alltså pedofiler, varje gång, var de på honom och skulle dra honom, in i toaletten, eller bastun på 70 Talet, jag var två år äldre än min kompis, och ett huvud längre, och såg var de gjorde, så jag drog till mig min kompis varje gång, bort dessa pedofiler. en gång fick jag t.o.m. slita min kompis till mig. han klara sig från dem, han var 10 år och jag 13 år. så nära var de hela tiden med dessa pedofiler, så man blev ju skraj av att bada faktiskt där,
    så, nog gör ni ett Häst jobb av arbete, tack.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.