Vaknade på morgonen lite sådär yrvaken.

Låg i sängen och kände alla kroppsdelar hur de samverkande och sträckte ut mig lite.

Lät själen och kroppen fyllas av varandras samverkan och drog ett litet leende på läpparna.

Ingen ångest, inget mörker.

En hel natts sömn utan att vakna och bara behagliga drömmar iallafall som jag kom ihåg det ögonblick jag vaknade.

Tog mig upp ur sängen och fick en välbefinnande känsla över hela kroppen.

Både på ytan och inuti.

Letade mig fram till kaffebryggaren och hällde upp lite kaffe av den där underbara aromen som fyllde köket.

Kaffet slank ner i strupen och jag kunde känna hur väldigt gott och väldoftande det var.

Satte igång lite musik och kunde känna i varje fiber inuti hur känslorna flödade i takt med olika låtar som spelades.

Som om kropp och själ samklingade i en sån där perfekt harmoni.

Gick ut i det fina vädret där solen värmde upp skinnet på de bara ytorna och det kändes så ljuvligt, ungefär som att batterierna laddades upp inuti kroppen och leendet blev bara bredare och välbefinnandet större.

Kom att tänka på hur mycket tur jag haft i livet som överlevt alla de där gånger som jag inte velat leva något mer och lyckats få en adekvat ptsd-behandling efter 4 decennier.

Att jag har fått känna hur det verkligen känns att få leva även om det bara var för en timme så är livet helt fantastiskt.

Att inte leva sådär med själen bortkopplad från kroppen som man trodde var helt normalt.

Att få känna känslor, lukter och smaker på ett helt fantastiskt sätt samtidigt som allt är i harmoni inuti.

Att slippa den där återkommande ångesten och längtan efter en befrielse från livet i sig självt.

Att vakna upp från ett evigt mörker in i ett så väldigt vackert ljus som livet innebär. 

Att få göra detta är något som jag inte trodde var möjligt för jag visste inte om det sedan jag vart litet barn.

Att få leva.

Så jag undrar hur vuxna människor kan ta bort rätten till att leva för barn.

Och jag förstår inte hur samhället inte vill hjälpa till att ge utsatta barn samma rättighet att få lov att leva som jag har fått känna på en liten del av livet.

Att få lov att leva är något som alla är berättigade till. Ta inte det ifrån våra barn. 

Rätten att leva. 

/Auk 



VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA!


Vill  du bli medlem i  Dumpen förening?Ansök då här: Bli medlem i Föreningen Dumpen! – DUMPEN.se

Medlemsavgiften går oavkortat till traumabehandling för sexuellt utnyttjade barn.

Vill du endast skänka en gåva till Föreningen Dumpen? Då är du varmt välkommen att göra en insättning enligt nedan:

Bankgiro: 139-9096

Om din bank kräver 8 siffror: 0139-9096

Summa: Valfri

Meddelande: Gåva (Ange också ditt medlemsnummer om du är medlem.)


Ansökan till traumabehandling hittar ni här: Ansökan medlemsfinansierad vård


 Följ oss även på:


1 thought on “Rätten att leva

Comments are closed.