I en färsk krönika har Mattias Guander, ansvarig utgivare för Hudiksvalls tidning, sällat sig till raden av skribenter som staplar plattityder utan att närma sig den grundläggande frågan:

Varför existerar Dumpen?

För den som satt sig in i problematiken i ett land där fiskerilagstiftningen erbjuder ett mer robust skydd än lagen som ska skydda barn från sexualbrott, framstår Guanders text snabbt som just det – ogenomtänkt svammel.

Mattias, som likt mig är ansvarig utgivare och ska fatta kloka publicistiska beslut, verkar missa att det finns ett oavvisligt allmänintresse för vuxna som vill våldta barn. Istället kallar han det för ”privat rättsskipning”

Mattias gör samma retoriska vurpa som Aftonbladets Anders Lindberg gjorde när han jämförde sexualbrott mot barn med cykelstölder:

“Ett är att brotten kanske inte alls hade begåtts om inte polisen provocerat fram dem. Om du exempelvis ställer en övervakad olåst cykel framför T-Centralen en fredagskväll kan du nog få fast en nätt skörd av cykeltjuvar.”

Guander skriver i samma anda:

“Var drar vi i så fall gränsen för privat rättsskipning? Vid en sponsrad armé som jagar narkotikaförsäljare? Vid en stab swishfinansierade jurister som sätter dit skatteflyktingar? Eller vid restaurangspioner som bjuder frikostigt på alkohol för att i nästa skede preja rattfyllon av vägen?”

Genom dessa liknelser suddar Mattias ut barnens bristfälliga skydd och placerar dem i samma kategori som narkotika, ekonomiska brott och trafikbrott – områden där Sverige redan har starka lagar och effektiva insatser. Men när det gäller att skydda barn mot sexualbrott är det svenska skyddet uselt, även i ett internationellt perspektiv.

Mattias påstår också att en viss anhörig ”inte fick något som helst stöd av Dumpen.”
Jag har flera sidor SMS-konversation och samtal som visar raka motsatsen.
Personen har utöver kontakten med mig fått krisstöd av Stella, samtalsterapeut.
Att hon fått stöd framgår även i HT:s ursprungsartikel, men när Mattias skriver så heter det ”inte något som helst stöd”

Mattias berättade redan i telefon, när Hudiksvalls Tidning släppte sin artikelserie, att han planerade en krönika för att berätta om den arga mejlstorm som skulle följa. I vårt samtal lät det som om han såg det som en uppoffring att ställa sig i skottlinjen och våga kritisera. Men yttrandefriheten inkluderar inte rätten att stå oemotsagd och fri från klander – inte ens när man är journalist och kanske har vant sig vid att det tidigare varit så.

Till saken hör att Dumpen inte är en liten marginaliserad folkdomstol som Mattias verkar vilja framställa saken. Dumpen är en folkrörelse med enormt stöd. Vårt arbete har bara den senaste månaden bidragit till 10,5 års fängelse för två pedofiler, (#151, #300) samt ett flertal polisanmälningar och gripanden – senast en konfronterad polis som tidigare fått fortsätta i tjänst trots sexchattar med en trettonåring.

När medierna svartmålar utan att belysa andra aspekter sjunker deras trovärdighet lika snabbt som ubåten Kursk.
Det är ett journalistiskt haveri.

Nu, mer än någonsin, behöver vi stå upp för barnen – de som en dag ska bära samhället på sina axlar. Om vi inte gör det riskerar vi att trauma, med alla dess konsekvenser, blir en epidemi.

Vi förstår att trafikanter skyddas innan olyckor sker, men att acceptera att barn först måste bli skadade innan samhället ingriper är vedervärdigt.

När barnen växer upp och river ner den trygga Potemkinkuliss som medier och politiker har målat upp, lär förtroendet bli svårt att återskapa. De som inte gjorde allt för att skydda barnen när digitaliseringen släppte in landets förövare i barnens sovrum kommer att få skämmas.

________________

Fakta om Dumpen

  • Dumpen är en barnrättsrörelse som leds av Sara Nilsson och Patrik Sjöberg
  • Dumpens mål är att få till en lagändring, så att det ska vara förbjudet att planera sexuella övergrepp på alla barn, även de som senare visar sig vara fiktiva. Idag måste ett riktigt barn skadas innan myndigheter har rätt att gripa in
  • Dumpen grundades som ett sätt att visa ansvariga politiker hur den vedervärdiga verkligheten ser ut för svenska barn på nätet
  • Dumpens avsikt med gäddpubliceringarna är att bedriva opinion för att få till en lagändring
  • Dumpen publicerar det som gäddorna själva skrivit till det som de trott har varit barn eller vuxna pedofilföräldrar
  • Parallellt med hemsidan och opinionsbildandet finns Föreningen Dumpen, där alla medlemsavgifter går oavkortat till att betala för vård till övergreppsutsatta som stått länge i kö eller nekats hjälp av svenska vårdsystemet

5 thoughts on “Vem tar ansvar för barnen?

  1. Stå på er bara, Ser inga problem med att ni publicerar pedofiler. Har man den läggningen borde man söka hjälp,

  2. Förutom pedofilerna, REGERINGEN och nån enstaka journalist som har idétorka, så står resten av befolkningen i Sverige bakom Er!

    Dumpen, barnens rättsskipare, är det bästa som hänt!!

    Ni är bäst 💪❤️❤️

  3. Alltså, jag blir så oerhört trött på att så mkt fokus läggs på pedofilerna! Det är så synd om DOM, för det är ju ”bara” fiktiva barn….
    Ändå vet vi alla att om barn till t.ex Mattias eller barn till nån av hans närstående skulle drabbas.
    DÅ skulle han vilja ha all hjälp han kan få av Dumpen!
    Ni är bara bäst! ❤

  4. Bor i Storbritannien där man absolut kan dömas för sexuell kommunikation med ett ”lockbete” som det kallas. Faktum är att en hel del OCSET-poliser (specialister på digitala sexualbrott mot barn) agerar lockbete som en viktig del av sin verksamhet.

Comments are closed.