2 december, 2022
Jag var runt 8 år när min ton-åringa halvbror och hans kompis skulle passa mig då pappa var iväg. Jag minns hur de ropade ut mig till vardagsrummet där de hittat porrfilmer undangömda. De skrattade och visade mig och jag minns hur den där äckliga scenen i filmen fick det att vrida sig i magen och jag blev helt kall inombords. Varför får jag se sådant? Jag är så ung. Är det sådär det går till? Och det var inte det värsta som hände. Min storebrors kompis drog fram sin snopp och började dra i den, framför mig. Då knöt det sig ordentligt i magen och jag ville inte vara kvar med dem. Jag ville sjunka under jorden. Jag kommer ihåg hur jag var livrädd att pappa skulle få veta. Jag tog på mig skammen. Jag kände skuld och äckel.
En annan gång var jag och pappa på besök hos min halvbror, samma bror. Och hans pappa.
Min bror och jag skulle sova tillsammans i hans rum. I en loftsäng. Min bror satt först och visade mig en kortlek med motiv utav nakna kvinnor. Sedan ville han leka doktor, i hans säng. Under ett täcke. Han gav mig en ficklampa att lysa på hans eregerade kön och ville att jag skulle känna och undersöka. Sedan låg vi på varandra och gned en stund. Efter det sa han till mig att vända mig om och ställa mig på alla fyra sedan gned han sitt kön mellan mina skinkor. Plötsligt öppnades dörren och där avbröt han vad han gjorde. Ingen sa något. Inget hände. Men min bror sa åt mig att jag absolut inte fick säga något till någon för då kunde polisen ta honom och mig. Ett vagt minne är också att han säger något i stil med att han hotar med att berätta för min pappa då.
En dag i skolan, ett par år efter lyckades min fröken på något vis lirka ur mig händelsen. Jag hade utvecklat ett sexuellt beteende och på något vis såg hon att jag bar på något tungt. Det väckte en enorm ilska i mig mot henne. Jag kände hat. Jag kände återigen den där skammen och rädslan av att pappa skulle få veta. Jag som hade förträngt det så gott jag kunnat och rädslan av att pappa skulle få veta hade släppt. Nu drog hon fram allting igen och samma känsla och oro var tillbaka igen.
Socialen kom hem till oss och pratade med mig och pappa, de ifrågasatte min berättelse om händelsen. Jag vägrade prata och sprang och gömde mig. Polisförhör bokades in och jag blev ombedd att berätta om allt inför kameror, i ett trångt, kalt litet rum. Jag blev helt stel och kunde inte förmå mig att få fram ett ord. För där skulle jag sitta och berätta om allting inför kameror som pappa senare kunde se. Aldrig tänkte jag. Aldrig. Jag kände sådan ilska mot poliserna och hur de hanterade situationen. Inget tryggt sätt över huvud taget. Eftersom jag inte pratade så lades ärendet ner. Man försökte inte ens göra ett nytt försök, på ett annat vis. Det rann bara ur sanden, som om ingenting hänt.
Jag har också blivit utsatt utav fosterhems pappa.
Under de åren jag bodde hos fosterfamilj blev jag utsatt flera gånger under 6 års tid. Första gången var jag 13 år och han skulle massera mig. (Han var nyutbildad massör). Jag låg i min säng och han bad mig dra ner byxorna. Stjärten blottades och han började massera på skinkorna. Dessa övergrepp blev värre. Nästa gång var vi i en eka ute på en liten sjö vid deras sommarstuga. Han tog med mig i båten, en bit ut så frågade han om jag fortfarande hade ont/var spänd i ryggen, så bad han mig luta mig framåt. Jag stod i båten och han drog ner byxor och trosor och masserade mig på rumpan och mellan skinkorna. Jag var 13 eller 14 år gammal.
En period hade jag prickar på armar, axlar och brösten bland annat som kliade och såg ut som loppbett. Dessa ville han noga undersöka och känna på. Särskilt de på brösten. Han tog av mig överdelen och tafsade på mig. En annan gång ville han undersöka mitt underliv som av någon anledning var irriterat och rött och han ville även se ute i ladugården om jag hade rakat mig där nere och tillrättavisade mig att jag inte skulle göra det eftersom det var inte bra.
Det värsta övergreppet skedde efter att jag gått med en kille hem ifrån skolan (de visste inte att jag var där). Jag fick aldrig gå hem till andra. Notera att jag faktiskt var 16 år gammal. När de efter bara någon timme hade efterlyst mig, dyker fosterfar upp och hämtar mig Han skäller och gormar på mig över hur farligt det kan vara att åka hem till killar sådär. Väl hemma ger jag honom en kram och ber om ursäkt, för att jag inte orkade mer skäll och var rädd. I anslutning till det ber han mig att lägga mig på hans massagebänk. Han frågade om jag gjort något med killen. Han skulle kolla om allt såg normalt ut där nere. Han särar på mina blygdläppar och kör runt med fingrarna i mig, undersökande och med en ficklampa lyser han mig i vaginan samtidigt. Har ett vagt minne om hur han pratar om mödomshinna och att se efter om jag är oskuld fortfarande. Medan han är där nere och gräver hör jag hur hans andning ändras till mer som flåsande.
/Anonym

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA

Swish: 076-0075779

2000

1 thought on “Sviken av de som skulle skyddat mig

  1. Vad modigt att du vågar skriva och berätta om det här. Historierna som ni som blivit utsatta delar med er av kan inte vara lätta att skriva ned. Men det faktum att ni gör det gör att vi andra kan vara mer uppmärksamma på signaler hos andra som blir utsatta eller mår dåligt och inte vågar berätta.
    Du skulle aldrig ha behövt vara med om det här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.