Man kan ställa sig frågan varför man väljer att lägga ut sin historia så allt och alla kan läsa.

Jag har funderat fram och tillbaka om jag ska dela med mig av min historia, och jag kom fram till att jag måste skriva av mig. Kan jag hjälpa ett enda barn till att våga berätta, så har jag lyckats.

Jag var 7 år gammal, det var höst, mörkt, regn och rusk utanför. Min morbror kom in i mitt sovrum. Det närmade sig läggdags, jag iklädd nattlinne och trosor. När jag står och hoppar i sängen för han upp en hand mellan mina ben bakifrån flera gånger. Jag förstår inte vad han gör och fortsätter hoppa. Han säger: Scchhh inte säga något till mamma och pappa med ett finger över sin mun. Det jag förstår är att det som händer är fel och givetvis tar jag på mig denna hemlighet.

Min morbror led av spelmissbruk och spelade bort ett flertal lägenheter, jobb och förhållanden. Då var mina föräldrar schyssta och lät honom bo hos oss och hjälpte honom gång på gång att fixa upp sitt liv. Under tiden han bodde hos oss kunde han hjälpa till med matlagning, disk och barnvakt till mig när jag kom hem från skolan. Att passa mig roade honom mycket. Alla i släkten sa att han var så duktig med barn. När jag kom hem från skolan låg han oftast och kollade porrfilm med snoppen i högsta hugg. Han tog på mig, onanerade framför mig. Någon gång när jag kom in på toaletten såg jag något vitt klibbigt liggande på toalettlocket. Jag förstod inte vad det var men visste att det var något väldigt fel och något som ingen annan i min familj fick se. Jag tog ansvaret att torka upp det. Då var jag ca 9 år. När han fått lägenhet och jobb kom han ofta förbi oss, gärna när han visste att jag var ensam hemma. Han kom ofta för att spela super mario bros som var inne på mitt rum. Hans övergrepp var så nära ett samlag man kan komma utan att han riktigt trängde in i mig.
När jag var 9 år försvann den lilla tjejen Helen i Hörby. Efter en av de många artiklarna i kvällsposten sitter mina 3 bröder vid köksbordet och pratar om detta. De sa: Fy fan om någon skulle ge sig på vår syster skulle vi slå ihjäl honom. Jag hörde vad dom sa. En del av mig blev stolt att vara syster till dessa 3 killar, men en del av mig blev livrädd. Om någon av dom skulle komma på min morbror och ha ihjäl honom och få fängelse. Inte mina bröder!! Då bestämde jag mig för att jag måste bevara denna hemlighet för alltid.

Övergreppen fortsatte genom åren. Veckan innan jag fyllde 15 hade mina föräldrar separerat, jag och mamma hade flyttat till en lägenhet i samma by som han bodde i. Jag var ensam hemma, han kom och ringde på, gick in och jag märkte att han inte var nykter. Han satte sig bredvid mig i soffan och högg tag i mitt bröst och frågade om jag var kåt. Var jag fick kraften ifrån vet jag inte än idag, men jag slog bort hans hand, skrek STICK och låste in mig på toaletten. Jag vet inte hur länge jag satt inne på toaletten men när jag kom ut hade han gett sig iväg. Han gjorde aldrig några närmanden mot mig igen. Om det beror på att jag var för ”gammal” eller att han inte fick tillfälle igen vet jag inte.

Tiden gick. Mina bröder hade alla flyttat hemifrån och skaffat egna barn. När jag är 17 år börjar min morbror hänga mycket hemma hos en av bröderna. En av gångerna jag kom dit så märkte jag att han börjat ägna alltmer tid åt min kära brorsdotter. Jag fick panik och min hemlighet bultade. Inte ett barn till. Till slut valde jag att berätta för min dåvarande kille. Han var klok nog att ta mig till en präst. Har aldrig varit särskilt troende, men denna man ingav mycket förtroende och förtydligade att han hade tystnadsplikt.

Om jag berättade skulle jag bli stämplad som ”hon” som blivit utsatt för övergrepp. Men tanken på att min brorsdotter skulle genomlida det jag gjort, gjorde att jag fick ta den risken. Efter två dagars diskussion med prästen var jag så redo man kan bli och berättade för min oroliga mamma. Hon trodde mig direkt och den kramen jag fick av henne då glömmer jag aldrig. Hon stöttade mig fullt ut, tog kontakt med prästen och bestämde ett möte där mina bröder och kusin med respektive fick komma och jag fick berätta för dom också. Det gjorde fruktansvärt ont och skammen jag kände kan inte beskrivas i ord. Mamma gjorde ett fantastiskt jobb med att lugna bröderna och gjuta hopp i mig. Mamma berättade för pappa, vi hade inte den bästa relationen just då.

Det blev polisanmälan med två förhör, tufft som bara den men jag visste vad jag var tvungen att göra, hela tiden med brorsdottern i mitt huvud. Fick höra att polisen hämtat min morbror på hans jobb. Han förhördes, första förhöret nekade han till allt, andra förhöret erkände han en liten del och tredje förhöret erkände han allt.

Tingsrätten: Min mamma, mina bröder och min kille satt med och förutom dessa begärdes det lyckta dörrar. Min morbror satt och svamlade om att han var oskyldig till det mesta och att jag bjudit in till en del och att jag till och med fått orgasm vid några tillfällen. Han dömdes till ett års fängelse. Han överklagade till hovrätten. Det dröjde ett år innan det blev dags för denna. Under tiden var han fri som en fågel och drog igång rykten om att han varit oskyldig och att jag hade ljugit. Allas avskyvärda blickar mot mig. När det väl blev dags för hovrätten hade han ytterligare en ny historia. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Domen blev fängelse i 1 år, han var ute efter ¾ delar.

Efter detta försökte jag att leva vidare med mitt liv. Jag har haft turen att ha otroligt stöttande nära och kära. När jag fick mitt första barn raserade hon alla murar jag byggt upp. Alla fasader drog hon ner utan att ha det minsta aning om det. Fick jobba hårt med att tillåta mig få känna och kunna säga att jag inte alltid mår så bra. Åren gick och jag fick ytterligare två fantastiska barn.

När barnen var mellan 13-9 år (ca 20 år senare) börjar min morbror hänga alltmer på folkracebanorna runt om i Skåne där vi ofta är. Till saken hör att detta är vår största hobby, där jag funnit mycket energi genom åren. När jag mötte honom blev jag den lilla 7-åringen som han tittat, tagit på och åtrått. Jag föll igen. Barnen märkte av att något var fel, jag valde att berätta öppet för mina ögonstenar som så ärligt säger till mig: Mamma, det är han som ska skämmas, inte du!

Dessa ord har stärkt mig så mycket. Mina barn, så kloka! Jag gjorde det olagliga och la ut honom på sociala medier med både namn och bild. Vilket enormt stöd jag fick från hela landet. Det värmde så mycket.

Jag tror att jag kommer få jobba med min läkning hela livet men att jag är öppen med det gör det lättare. Barnen och mannen står mig så nära och när jag behöver får jag stöd av dom och mina bröder med familjer. Min mamma finns tyvärr inte med oss längre men jag vet att hon någonstans alltid är med och stöttar mig.

Min dröm är att jag någon gång kan få möjligheten att arbeta med förebyggande av sexuella övergrepp mot barn genom att föreläsa eller liknande.//E

Har du också en berättelse som du vill dela med dig här på dumpen, så skicka den till minhistoria@dumpen.se

VILL DU HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI TACKSAMMA

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.