5 december, 2022

Rensar i gamla kartonger och hittade det här skolfotot, från när jag var 12 år. Många minnen, tankar och känslor har landat. Den man som skulle förgripa sig på mig under flera år hade precis börjat jobba på min skola här. Vill dela min berättelse med er. Ska försöka fatta mig kort, ändå kommer det bli ett långt inlägg. 


“Samhällets svek”

Är uppvuxen hos en mor som utsatte mig för fysisk och psykisk misshandel och hon tillät män förgripa sig på mig. Släkt och anhöriga till familjen kände till misshandeln, men ingen gjorde något för att stoppa den. När jag var 15 år fick jag nog. Jag packade en resväska och begav mig hemifrån, fast besluten att aldrig återvända till detta helvete. Socialtjänsten försökte övertala mig att återvända, men jag vägrade. När jag var 18 år fick jag veta att den man som förgripit sig på mig under flera år även utnyttjat min kompis vid ett tillfälle. Bestämde mig för att gå till polisen och berätta om denna man, eftersom han fortfarande jobbade på en grundskola. En anmälan upprättades och åtal väcktes.

När min mor fick kännedom om anmälan åkte hon genast hem till den åtalade mannen och sade åt honom att förneka allt, medveten om att hon riskerade fängelse om allt hon utsatt mig för skulle uppdagas. Hon lovade honom att se till att jag aldrig skulle bli trovärdig i en rättegång. Hennes plan gick ut på att göra mitt liv till ett helvete och hon sa att jag skulle förlora allt. Hon skulle få mig självmordsbenägen och tvångsintagen på psyket, därmed stå utan trovärdighet i rätten. Systematiskt kontaktade hon släkt, vänner, arbetsgivare, grannar, hyresvärdar, socialtjänsten, polisen, bussbolag, restauranger, butiksansvariga, psykvården, media, klasskamrater och många fler. Hon påstod att jag anklagat flera av dem för övergrepp, samt för att de skulle ha misskött sina barn, med mera. Skötsamma, fina människor som jag aldrig någonsin tänkt en negativ tanke om. Allt för att fler skulle vända mig ryggen. Hon varnade alla för mig och spred ut rykten om att jag var psykiskt sjuk och livsfarlig. För inte så länge sedan spred hon ut att jag “fortfarande var inlåst på psyket” och att jag var så sjuk att inte ens min far kunde hantera mig. “Fortfarande” förutsätter att hon påstått liknade förut. Jag har aldrig satt min fot på psykakuten eller varit inlagd på en psykiatrisk avdelning. Det kan lätt bevisas. Hon påstod även att jag var knarkare, knarklangare, prostituerad, alkoholmissbrukare, barnkidnappare, barnmisshandlare, otrogen, att jag anmält över 30 män för våldtäkt och mycket mer. Släkt och “vänner” vände mig ryggen, jag förlorade jobbet och människor jag inte ens kände kunde fälla otrevliga kommentarer. I den lokala tidningen (Sundsvalls Tidning) skrevs artiklar om den “stackars oskyldigt åtalade mannen” som fått sitt liv förstört av en sjuk och hämndlysten kvinna. Jag blev till en början inte ens kontaktad av journalisten som skrev dessa artiklar. Det var först inför den sista artikeln han ringde upp och frågade mig om jag inte ansåg att jag gjort fel som polisanmält mannen.

Min mor vittnade i Tingsrätten, men dök aldrig upp i Hovrätten trots att hon kallats dit. I Tingsrätten frågade domaren henne varför hon aldrig satte stopp för övergreppen när hon kände till dem. “Hon var ju 12 år – hennes liv, hennes problem att lösa”, svarade hon. När min mor lämnat rättssalen såg domaren på mig och utbrast: “Men herregud, vem har du stöd av egentligen?”

Trots att mannen dömdes till 18 månaders fängelse i tre instanser (Tingsrätten, Hovrätten och Högsta Domstolen) fortsatte terrorn mot mig. Efter sju år med mordhot, falska ryktesspridningar, otaliga anmälningar till socialtjänsten om att min dotter borde omhändertas och mycket mer fick vi till slut skyddade personuppgifter och tvingades flytta till en ny ort (Gävle).

Efter bara ett par veckor på den nya orten var det tydligt att våra stalkers visste var vi befann oss – vi fick ta emot flera konstiga telefonsamtal och nya bekanta blev kontaktade gällande mig. Poliser i uniform satt utanför vår dörr i trapphuset och förde anteckningar, polisbilar stod ofta utanför vårt hus och när de såg mig i fönstret åkte de iväg. Vid ett tillfälle, då jag och dottern varit bortresta ett par dagar och kom hem igen, låg en del av ett örhänge på golvmattan i sovrummet. Det var inte mitt, och det sista jag gjorde innan vi åkte var att dammsuga och damma mattorna. Det var nu som jag på riktigt började ana att någon myndighetsperson var inblandad i detta, eller någon som utgav sig för att vara det. Att de (våra stalkers) tidigare tagit sig in min lägenhet och stulit dokument, SIM-kort m.m. var inte så konstigt eftersom vi hyrde av ett mindre bolag och min mor var nära vän med hyresvärden. Men denna gång levde vi skyddat och hyrde av ett kommunalt bolag. De släpper inte in vem som helst, hur som helst.

Efter ett par år flyttade vi igen, till ytterligare en ny ort. Även där hittades vi på en gång och även där tog de sig in med huvudnyckel i vår lägenhet när vi var bortresta Efter ett par år flyttade vi igen, till ytterligare en ny ort. Även där hittades vi på en gång och även där tog de sig in med huvudnyckel i vår lägenhet när vi var bortresta ett par dagar. Trots att vi ofta bytte mobilnummer och alltid använde oregistrerade kontantkort blev vi uppringda, och precis som i Gävle, blev vi uppringda av lokala poliser som påstod att de råkat ringa fel. Det kanske bara var en slump att de som råkade ringa fel alltid befann sig på just de orter vi bodde på.

Tröttnade ur och beställde hem alla dokument jag kunde få tag på och lusläste samtliga – anmälningar, utredningar, journaler, domar och den dömdes överklagan till Högsta Domstolen. Det var i ett av dessa dokument som jag hittade vad jag länge misstänkt – att en polis(chef) var inblandad. Det står i dokumentet att han håller koll på alla mina “dagsaktuella förehavanden” och mitt “mentala tillstånd”. Jag känner till namnet på polischefen sedan tidigare då en av de inblandade stalkarna är vän med honom sedan tidigt 80-tal. Denna polisman är alltså chef inom ett helt annat område och har ingenting med sexbrottsmål att göra. Ändå har detta ärende hamnat på hans bord och nu utreder han tydligen mig för något? Från att vara brottsutsatt till att helt plötsligt vara misstänkt för något (som jag aldrig delgivits) och övervakad av den dömdes poliskompis. Senast förra sommaren stod denna polisman utanför vårt hus i Järvsö. Kan tilläggas att han inte bor på orten. Det har även visat sig att han är vän med journalisten som skrev tidningsartiklarna om min förövare.

Än idag får vi våra mobiler, facebookkonton, Apple-ID, mejlkonton, Messenger och datorer hackade kontinuerligt. Vänner får SMS från mitt mobilnummer, trots att jag varken skickat/mottagit något från/till min enhet. När vi senare gått in på vännens mobil är meddelandena raderade, och vännen har inte raderat dem. Likaså har gamla raderade meddelanden återställts på mina enheter, även tidigare nummerinnehavares meddelanden. Då jag varit i kontakt med bland annat IT-experter och visat dem hackarnas tillvägagångssätt säger de gemensamt att endast Polisen borde ha vissa av dessa resurser.

Jag är 41 idag och lever alltså fortfarande med mina förövare från barndomen hängande över axeln. Trots att jag bröt kontakten med dem för över 20 år sedan vägrar de släppa taget om mig. Nu, 23 år efter att jag valde att polisanmäla denna man för att skydda andra barn, lever både jag och min dotter i skyddat boende. Hon är 19 år nu och det här är bland det viktigaste jag kan ge henne – att aldrig tystna.

Om du orkat läsa så här långt, tack för din tid och för att du lyssnade ❤ Låt dig aldrig tystas!  Din röst är viktig. Ensam är inte alltid stark. Solidariskt kan vi förändra.

✨✨✨✨✨✨✨

Till mina stalkers, som jag vet läser detta: Ert karma kommer, förr eller senare. Bara vänta.

Och till er som blivit kontaktade av dessa människor och varit delaktiga i denna ryktesspridning: Jag är inte arg på er, vet att ni har råkat ut för extremt manipulativa människor. Men däremot är jag väldigt ledsen för min dotters skull. I hela sitt liv har hon tvingats leva i konsekvenserna av era ryktesspridningar. Jag kan inte få er att sluta sprida dessa falska rykten vidare. Endast ni själva har makten att sluta och jag hoppas verkligen att ni även har styrkan.

JJ och LJ, jag är väl medveten om er inblandning i detta.

LJ, du sa till mig att du skulle jaga mig med blåslampa resten av mitt liv och att du skulle göra allt som stod i din makt för att sätta dit mig för något, när jag som minst anade det, om du så skulle behöva iscensätta något. Dessa samtal med dig finns inspelade. Likaså då du sa att du skulle diktera ihop dagboksanteckningar och anklaga mig för saker, där datum skulle överensstämma med dagar då jag varit ensam (utan vittnens närvaro). Du skulle använda dessa dagboksanteckningar mot mig vid en eventuell rättegång. Jag var ett BARN när du började hota mig med detta. Låt det sjunka in lite.

JJ, de fyra beväpnade bankrån som du satt inne på Beckomberga för är ingen hemlighet, som du trott. Dokument finns i kopior. Och anledningen till att du fick sparken från din post på ett av Europas största biluthyrningsföretag är inte heller någon hemlighet. Eller de senaste tidningsartiklarna om svartjobb. Det ser inte så bra ut när en polischef springer sin kriminella kompis ärenden. Men han vet kanske inte? Eller så bryr han sig helt enkelt inte. Han har ju hjälpt dig förut när du hamnat i klammeri med rättvisan, som när du hade bryggeriet. Jag ber dig att begära ut en kopia av PL:s överklagan till Högsta Domstolen. Då kanske du kommer förstå bättre. På sida efter sida kan du läsa om hur PL och MT försöker beskylla dig för de brott PL begått. Slå pucken dit den hör hemma istället och lämna mig och min dotter ifred nu.

//Anonym V

 

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA


4 thoughts on “Fortfarande stalkad efter 20 år

  1. Jag blir chockad …hur kan man som mamma göra allt detta??? Oförklarligt…..
    Starkt att berätta, synd bara att du inte namnger personerna
    💯💟

  2. Så sjuka människor det finns, dom måste vara oerhört rädda för dig eftersom dom aldrig ger sig. Och DET ska dom vara, karma kommer att slå till när dom minst anar, det VET jag. ❤

  3. Min vän du har; vad vi som vet var det har för innebörd; blivit gangstalked det är ett fenomen som pågår världen över och det drabbar många oskyldiga människor som ”inte köper vad som helst”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.