Vi sväljer ner den sista slurken morgonkaffe till blodiga bilder från dagens tidning. Tidningen rapporterar om brinnande krig i Ukraina. Kriget är på avstånd och morgontidningen fylld av fruktansvärda bilder från verkligheten.
En kvinna med blodigt bandage runt huvudet. Ett barn som när själen fortfarande befann sig i kroppen sträcker fram sin hand och ler, har blivit symboler för offer till följd av ett brutalt krig som dödar oskyldiga människor.
Kvinnan kämpar nu för sitt liv, och för andras liv. Hon är läkare. Barnet har dött till följd av ryssarnas attacker, så även hennes familj. Vi är tacksamma för att vi slipper vara där, för att våra barn inte är de som behöver gå med sina personliga tillhörigheter i en plastpåse över polska gränsen.
Vi läser på Dumpen, om verkligheten bakom övergrepp. Övergrepp som drabbar 25% av våra barn. Självmord som är tolv gånger så vanligt bland de som blir utsatta. Det hot som individer med en psykosexuell störning utgör mot våra barn kommer påtagligt nära.
Sidan är fylld med de mest brutala berättelser från verkligheten. En hel rad artiklar om män som dykt upp för att våldta ett barn har publicerats på Dumpen. Blodiga bilder på LillaV som till följd av övergrepp hoppat ut från ett fönster och skadat sig. Lille Mario, som ler på bilden där hans själ fortfarande var i kroppen.
Både LillaV och Mario har kommit att bli symboler för offer till följd av brutala övergrepp, som i sin tur dödar oskyldiga barn. LillaV kämpar för sitt liv och Mario kommer precis som flickan från Ukraina aldrig att le igen. Mario tog sitt liv, till följd av övergreppen.
Innehållet på sajten är ytterst obehagligt. Hotet mot de egna barnen blev så nära och påtagligt att det troligtvis är bäst för trygghetskänslan att hitta en strategi för att avfärda det man precis läst.
Är inte detta förtal?
Varför filmar de med liggande kamera?
– Men sajten är ju jätteful.
Kanske är informationen så nära och påtaglig att vi behöver flytta över fokus på allt annat för att slippa tampas med sakfrågan, men faktum kvarstår:
– Först när ens eget barn kommer hem från dagis med blodiga trosor.
– Först när man sitter på psykakuten med ett barn som skurit sönder sina armar.
– Först när man tvingas begrava sitt eget barn.
Då slits schimären av en trygg tillvaro för barnen isär och man blir bryskt varse om den brutala verkligheten bakom sexuella övergrepp.
Det finns inga vackra sätt att beskriva verkligheten bakom krig.
Det finns inga vackra sätt att beskriva verkligheten bakom sexuella övergrepp av barn.
VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA
En väldigt viktig del saknas hos dessa som möjliggör båda (krig, övergrepp)
Empati
Jag har insett att jag tidigare var naiv vad gäller massmedia. Har haft överseende med dumhet och bristande/felaktiga fakta under pandemin, tänkt att det kanske varit ett svårt ämne för journalister som inte är naturvetare. Men efter detta drev mot Dumpen, Sara och Patrik så har jag helt tappat tilltron till en objektiv saklig rapportering. Allt verkar bara handla om sensationsjournalistik (klick?) och en jakt på de som försöker skydda barn. Vilken vettig människa vurmar för pedofiler? Ser pedofiler som offer? Lämnar barnen ensamma i utsatthet? Förstår inte alls hur Saras och Patriks arbete kan vara problemet i detta sammanhang.
Nyhetsförmedling är en del av underhållningsbranschen. Det kan man tycka vad man vill om, men så är det.
En seriös och duktig journalist lämnar de stora redaktionerna de som stannar kvar är så köpta att de inte vågar skriva om verkligheten det vi alla pratat om runt bordet de vågar inte lämna PK spåret. Ja hur kan man skriva något illa om Dumpen och försvara en brottslings rättigheter, en brottsling har har satt sig utanför skyddsnätet i samma sekund de bestämde sig för att göra en brottslig handling. De utsatta har de inte en rätt att få leva ett normalt liv? Journalister tror ni är här inne med och läser bytt sida och skriv om de drabbade om inte skäms på er och bytt yrke.
Jag har 3 döttrar har alltid förklarat för dem om att dessa män finns och att de får vara försiktiga osv. När en vän i kompiskretsen blev ertappad av Dumpen i Januari så är och har det blivit så påtagligt att det finns runt varje hörn. Jag stöttar Dumpen och alla med arbetare, köpt kläder swishat bidrag delar inlägg skrivit under för en lag ändring osv
Fortsätt Sara och Patrik och alla som inte syns med ert fantastiska arbete.
Hjälporganisationer har gått ut med att tillsammans vara uppmärksamma då ”jakten på barn” börjat. Man ska anmäla sig på plats innan man deltar i hjälparbetet tex som transportör av människor, tydligen så har det dykt upp många bilar som försökt locka med sig barn och som dragit som en avlöning när hjälporganisationerna tagit kontakt för att ta upp uppgifter. Handeln med barn är tydligt närvarande enligt organisationerna. Det har även gått ut varningar gällande människor som velat ta emot flyktingbarn i Sverige, det är i organisationerna uttalat att pedofilerna vaknat och ser sin chans.
Sverige har ett svart facit när det gäller övergrepp på barn i familjehem så att detta är ett reellt problem behöver knappast diskuteras. Det blir tydligt att detta handlar om predatorer.
Det går inte att tysta oss längre. Förövarna ska exponeras så att alla kan se att det kan vara vem som helst. Så alla kan se att dom som är beredda att våldta barn inte är skumma farbröder i blottarrockar. Tack för att ni kämpar för alla barns rätt att slippa dessa odjur.
Nej det finns inga förskönande sätt att förklara varför ens barn skär sönder sin kropp, ligger som en våt fläck på golvet och dödskvider av ångest, inte kan använda eltandborste längre för vibrationerna väcker kroppsminnen, inte kan äta allt för att konsistenser och smaker påminner om tillfällen en vuxen tog sig friheter.
Hur kan jag på ett vackert sätt berätta varför hennes fantastiska hjärna inte alltid fungerar? Hur säger jag med mjuka ord att hennes hysteriska panik som helt plötsligt är där inte beror på personerna som just då är med oss utan på att något påminde henne om utsattheten?
För de som vill lyssna och försöka förstå kan jag linda in orden något, men för er som inte tror på det eller vill förstå kommer jag inte använda bomull eller mjuka förklaringar för ni måste få till er på riktigt vad det gör med ens innersta väsen att bli utsatt.