Man kan nästan ställa klockan efter det.
Gäddorna ljuger.
De ljuger om allt – ålder, jobb, längd, bostadsort och till och med om storleken på snoppen. Det är som en trasig jukebox: samma gamla lögner, om och om igen. Som om vi på Dumpen skulle bry oss om de är 1,78 eller 1,68 när vi står där och konfronterar dem. Som om det på något sätt förminskar faktumet att de just försökt boka träff med ett barn.
Jag och Sara har suttit i iskalla bilar i timmar och väntat på en ”44-åring” som skickat en pigg bild från sitt ”aktiva liv”. När han till slut dyker upp är han 64, gråhårig, med mage och en gångstil som mer signalerar behov av vårdcentral än av dejt med en 13-åring. Och då undrar man: Vad i helvete är poängen med alla dessa lögner?
Svaret är lika enkelt som patetiskt: de vet att de är ruttna. De vet att det de gör är fel, vidrigt och livsfarligt. Så de klär ut sig i lögner, som små barn som tror att en cape gör dem osynliga. ”Om jag bara säger att jag är lite yngre, lite smalare, lite mer framgångsrik, då känns det inte lika smutsigt.”
Problemet? Det är fortfarande lika smutsigt.
En pedofil som påstår sig vara 44 är fortfarande en pedofil, även om han i verkligheten är 64 och ljuger om att han ”jobbar i IT-branschen”. En dickpic till ett barn blir inte mindre vidrig bara för att du kryddar med ett falskt CV och en gammal profilbild från Lunarstorm.
Det här är män som vill utnyttja barn, men som inte ens har stake nog att stå för vem de är. De kan skicka bilder på sitt kön till en trettonåring, men de vågar inte säga sin riktiga ålder. De kan pressa ett barn på nakenbilder, men de kan inte stå för var de bor. Det är feghet på en nivå som är svår att sätta ord på.
Och när vi konfronterar dem? Då förvandlas dessa män, som timmar i sträck kunnat skriva romanlånga meddelanden till vad de tror är ett barn, till språkliga gråsuggor. Plötsligt kan de knappt få ur sig en mening. Favoritsvaret? ”Jag vet inte.”
Det är nästan komiskt. En man som skickat 10 000 tecken om sex, fantasier och ”vad vi ska göra när vi ses” blir plötsligt stum när kameran är på. Från att vara hyperaktiv i chatten till att stå och stirra i marken och viska ”jag vet inte” på repeat, som om det vore någon slags frikort ur helvetet.
Men sanningen är brutal: det är ingen frikort. För varje ”jag vet inte” avslöjar de bara ännu mer om vilka de är.
För det vet de. De vet mycket väl vad de skrev, vad de ville och varför de stod där med ett barns adress i mobilen. De ljuger för barnen, de ljuger för oss, de ljuger för kameran och de ljuger för sig själva. Men det förändrar inte verkligheten.
Så låt oss slå fast: gäddorna ljuger inte för att imponera. De ljuger för att dölja sitt eget förfall. De ljuger för att lura barnen – och för att lura sig själva. Men lögnerna skyddar dem inte när vi står där. Då är det deras riktiga jag som fångas, deras riktiga ansikte som exponeras.
Och det är just därför Dumpen finns.
För bakom varje ”44-åring” som i själva verket är 64, bakom varje ”jag vet inte”, finns ett barn som kunde ha blivit nästa offer. Och den sanningen går inte att ljuga bort.
En bra fråga ni ställer titt som tätt ”ska vi läsa ur chatten vad du har skrivit?” Oftast med svaret ”nej det behövs inte” bevisar bara att de vet att de har gjort något vidrigt fel och skäms över det när de väl blir påkomna och står i rampljuset.
Några följdfrågor, som jag skulle vilja ställa, när en gädda svarar, ”jag vet inte”:
– Kan det vara så att du är väldigt egocentrisk?
– Kan det vara så att du skiter i om du skadar andra människor, tom barn?
– Kan det vara så att du tycker du har ”rätt till”, eller ”förtjänar”, att få dina ”behov” tillfredsställda på andra människors bekostnad, även om det skadar dem för livet, eller till och med, i det långa loppet, dödar dem?
– Skulle det kunna vara så att du är en helt vedervärdigt självupptagen människa som saknar empati?
– Skulle det kunna vara så att du helt enkelt är ett j*vla as och ett svin?
Tänkte på det när jag satt och tittade på över 20 minuter ”jag vet inte” i en video. Han var löjlig.