Satt i den bil som en gång i tiden var min bostad. Läste en artikel på lokaltidningens webbsida om att det inte fanns bostadslösa i kommunen.
Ringde kommunordförande som yttrat sig i tidningen.
Ifrågasatte hans uttalande då jag var mitt uppe i en aktiv kamp mot socialförvaltningen.
Just för att klara mig ifrån bostadslösheten. Kommunordförande hänvisade till att han inte kunde gå in på individfall.
Socialförvaltningens skäl att inte hjälpa var att man i kommunen hade invånare med större hjälpbehov.
Håkan polis, en räddande ängel som följde min resa sa:
– Men Sara, du måste sluta duscha och ta hand om dig för att de ska förstå allvaret.
Vägrade sluta duscha och ta hand om mig själv.
Alltså fortsatte bilen att vara mitt hem.
En dag tog bensinen slut.
När kylan började tränga in i kupén knackade jag på ett hus.
Bad om bensin.
Mannen som öppnade såg först sur ut.
Sedan frågande han:
– Behöver du hjälp?
– Ja, lite bensin hade jag behövt, svarade jag.
Han fortsatte:
– Men behöver du hjälp? Har du problem?
Mannen verkade genuint intresserad och jag berättade.
– Jo, det var såhär att mitt hus brann ner och sedan hängde min sambo sig. Jag började missbruka och nu bor jag i den där bilen som behöver bensin. Jag kan inte tända av sålänge jag bor i bilen och jag kan inte få tak över huvudet sålänge jag är i missbruk.
Mannen var genuint intresserad av att hjälpa.
– Du kan tända av här, sa han.
Tiden som följde åkte han hem på luncherna för att titta till mig. Han köpte färdigrätter och hade stort tålamod med mitt mående som absolut inte var på topp.
För min del tog det ett par års kamp, innan jag insåg att skyddsnäten verkligen kan brista när det gäller.
Mina förväntningar på att myndigheterna måste agera höll på att kosta mig livet.
Notera MINA förväntningar.
Vi svenskar är nämligen så marinerade i tron om att någon myndighet kommer att träda in från ovan och ställa saker tillrätta.
Den bitterhet som jag då kände över att ramla mellan maskorna i ett tämligen grovmaskigt skyddsnät har med åren förbytts till insikt.
Insikt om att när skyddsnäten brister så behöver vi ta en aktiv del i att hjälpa varandra.
Att någon myndighet ”borde gripa in” räddar inga liv. Och det finns människor som dör I väntan.
För våra barn brister skyddsnäten när det kommer till traumabehandling efter sexuellt våld. Vi kan stånga oss blodiga, men köerna blir inte kortare för det.
I väntan på vård hinner mardrömmar och försämrad skolgång snabbt eskalera till självskadebeteende, ätstörningar, depression, sexuellt utåtagerande, missbruk, självmordsförsök och ibland självmord.
Vill ni vara med och ta en aktiv del i att hjälpa människor att hoppa över vårdköerna, så kan ni bli medlemmar i föreningen Dumpen.
Medlemsavgiften på 250 kr/år går oavkortat till att köpa in privat adekvat vård till barn och människor som i barndomen blev utsatta för sexualbrott.
Vi kan inte sitta på händerna i väntan på att myndigheterna ska reparera maskorna i skyddsnäten.
Bristerna kostar nämligen människoliv.
Länk till medlemsregistrering:
Till de som av olika anledningar är bostadslösa utan att vara i missbruk och har ett arbete, säger socialförvaltningen också att det finns de som har ett större behov av bostad. På fråga om vilka som åsyftas så nämner de: ”Det kostar mer för samhället när alkoholister eller missbrukade är bostadslösa, så de prioriteras”. Därför så trodde jag länge att det sociala skyddsnätet är som starkast för de mest utsatta. De säger i princip till folk att om du börjar missbruka så får du bostad, men när folk är i missbruket, då vill de att de ska sluta missbruka för att få en bostad. Kommunerna anställer ibland konsulter som arbetar med ansökningar till det ena och det andra. Dessa är dyrare men är som mest eftertraktade när det är dåliga tider som exempelvis nu. Jag hittade en LinkedIn-sida till en av dessa en gång. Han hade bland annat arbetat på försäkringsbolag dvs han är expert på att inte bevilja det som folk yrkar. Han skrev helt öppet att dra ner kostnader är hans styrka. Jobbar man med socialt utsatta så innebär neddragna kostnader endast en sak. Verksamhetschefen blir nöjd, kommunpolitikerna blir nöjda, alla andra blir missnöjda, verksamhetschefen får en mer eftertraktad post i någon annan myndighet, ny verksamhetschef som vill visa framfötterna, och det gör man inte genom att höja kostnaderna till den förra normalnivån. Det är inget hållbart system. Det finns många länder i Europa som har en mycket högre standard på välfärden än Sverige, och det gäller allt från sociala skyddsnät till cancervården. Vissa får beskedet att din cancer är obotlig, trots att den är botlig i Tyskland, Schweiz, Österrike och Frankrike som erbjuder mycket dyrare läkemedel än vad vi gör i Sverige. Den kan till och med vara botlig i en annan region inom Sverige, men det får ingen läkare säga utan att först få det beviljat från verksamhetschefen. När det gäller de nyaste behandlingsmetoderna som immunterapi där man får immunförsvaret att angripa cancern, där hamnar Sverige på 12 plats i Europa. Källa: Institutet för sjukvårdsekonomi i Lund. Kolla på en karta och räkna 11 länder, så får du en ny upplevelse av Sverige.
Hur många sjukhus finns det i Sverige som har fått status att vara ett Comprehensive cancer center. Enbart Karolinska, Skånes universitetssjukhus, och Sahlgrenska. Övriga Sverige får många knasiga besked i onödan. Sen är det inte enbart CCC som avgör kvaliteten, eftersom att läkemedel även bestäms på regionnivå. I Sverige kan en bra sjukvårdsförsäkring rädda ditt liv, den utgör ett äkta skyddsnät.