Vanmakten och smärtan över journalistens nonchalanta ord skär som en kniv

En gång:
-Sätta på barn
Två gånger:
– Sätta på barn
Tre gånger:
– Sätta på barn

Hon ställer sig upp från sin plats mitt i publiken.
Med hes röst tvingar hon fram orden. Lungsjukdomen gör att hon måste anstränga sig.
Ord från en livstid I tystnad slår mot väggarna.
Munkavlen är av.

– Man sätter på sin partner, inte barn.
Jag är en av de som blivit utsatta.
Menar du att jag blev påsatt som barn?

Journalisten tittar på henne med nonchalant min och fortsätter.
– Sätta på barn

I tidningen dagen efter står att läsa om publiken som väsnades och vars uppförande inte höll måttet.

Hade kränkningen gällt hudfärg, läggning eller funktionsvariation så hade saken varit klar.
Ridå ner.

Att kalla våldtäkt för påsättnig verkar dock vara fritt fram i pressens finare salonger.
Men inte hos oss.

Tack M för att du tog mod till dig ❤

Dumpen – Media utan munkavle
#barnkaninteblipåsatta

 

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

15 thoughts on “Barn kan inte bli påsatta

  1. Har sett upp till Janne Josefsson tidigare men min respekt för honom är som bortblåst efter att ha lyssnat på hans uttalanden.

    1. Helt enig. Detta var INTE vad jag förväntade mig från Janne Josefsson. Denna (tidigare) riddare mot orättvisor och lagbrott. Är inte detta ganska talande för hur detta landet har blivit som det är nu ?
      Detta ”fantastiska” PK svamleri. Folk är så rädda för att inte vara pk så att man gör hellre ingenting.
      Vart tog allt det sunda förnuftet vägen ?

      1. Jannes uttalanden grundar sig i att han inte vill vara politisk korrekt så jag förstår inte dina slutsatser. Han vinner inga sympatier och skulle han vilja bli politiker så skulle ingen rösta för att se honom i riksdagen. Noll grad av politisk korrekthet och en av Sveriges mest hatade. Jag får helt enkelt dra slutsatsen att du åsyftade åhörarna men att du förväxlat pk med civilkurage som vissa gör, och den typiska svenska rädslan för att göra sin röst hörd. Man vill absolut inte göra sin röst hörd om man är först med den rösten trots att man vet att många andra tycker likadant. Det är läskigt, åtminstone för majoriteten av svenskar. Man vill stå lite i skymundan och inte märkas. Den lungsjuka kvinnan utgjorde undantaget. Fler borde ha tagit hennes parti.

        1. Så sant, svensken är feg. Är det någon som vågar visa civilkurage, är för det mesta alla andra tysta.

  2. Dumpen behövs så mycket kan man ju säga. När journalister använder ”sätta på” så inser man att detta med att våldta barn inte är något som egentligen upprör. Publicistklubben verkar anse att detta är ett ämne att debattera men utan att vilja se att det finns våldtagna barn.

    Att inte vilja se problemen från de våldtagna barnens sida verkar vara så vanligt att man inser att Dumpen behövs.

    Det är SYNEN i samhället som måste ändras för att polisens arbetssätt ska få resurser att arbeta med detta.

    Provade läsa om saken i Expressen men det var ju en oläslig artikel. Så dålig journalistik, det var en massa meningar huller om buller.

  3. Men jisses- man blir ju mörkrädd när man hör Josefsson. Jag brukade tycka han var bra- men nu verkar han ha tappat det helt. Jättebra påpekande av Sofia där angående uthängandet av ”nazisterna”- de flesta av dem hade inte begått några brott utan de blev helt enkelt uthängda pga de hade en viss åsikt. Då minsann hejade media på och tyckte det var helt rätt att dessa fick löpa gatlopp, fick sparken från sina jobb etc. Ett sådant otroligt hyckleri. Vidrigt.

  4. 2 intressanta noteringar angående Aschberg:
    1: Han bryr sig mer om ukrainare än om svenska barn.
    2: Han försöker ursäkta sig med att han inte ”haft tid” att engagera sig i kampen mot övergrepp på barn- men samtidigt finner han tid till att engagera sig i att kritisera dem (Dumpen) som aktivt gör något för att stävja övergrepp på barn.

  5. Känns inte seriöst när Aschberg är inblandad, ingen person som leder debatten framåt. Människan känns som han har stannat i Treans pruttprogram från nittiotalet, brist på utveckling där.

    Josefsson verkar bara vara trött, dåligt påläst och har svårt att ta debatten och som journalist borde han vara mer påpasslig med vilket språkbruk han använder. Att han tyckte andra märkte ord när han använde ett fult uttryck som var helt malplacerat i sammanhanget visar bara på att han inte har förstått hur allvarligt det är, utan han känns mest likgiltig, trött och avtrubbad och man undrar varför han överhuvudtaget ger sig in i debatten. Vad Janne inte har fattat vad det gäller Dumpen, är att det är ändamålet som helgar medlet.
    De övergreppsutsatta barnens livslånga lidande är överordnat sexualförbrytarnas familjers problem med uthängning även om det förstås också är tragiskt. Familjer kan inte det vara en anledning till att skydda människor som begår brott, då hade inte Josefsson kunnat gjort ett enda reportage om alla de han har hängt ut, säkert har de också haft barn som har fått bära på skammen av vad deras föräldrar har gjort. Ska sexualförbrytare kunna ta skydd bakom sina familjer, nej skammen är helt och hållet deras, inte familjers eller de övergreppsutsatta barnens.

  6. Första gången jag hörde Janne Josefssons kommentar om att ”sätta på barn” blev jag helt förskräckt av ordvalet, när det sedan upprepades flera gånger av en erfaren journalist tar man sig för pannan.
    Jag tycker att ni på Dumpen gör ett strålande jobb som belyser denna varböld som finns i vårt samhälle.

  7. Om en vuxen blir våldtagen, kallar Janne Josefsson det också för att personen har blivit påsatt? Eller om hans egna barn skulle bli våldtagna? Det är som att säga att de som begår ett brutalt rån lånar lite pengar. Med skillnaden att det första skär i alla som har blivit våldtagna. Lär dig skillnaden Janne Josefsson!

    1. JJ sa väl i den tidigare debatten med Sara att om hans barn blev våldtagna av en vuxen skulle han ta till medel av något slag som var utöver det lindriga. Typ.

      Är han lätt åldersdement kanske?

    2. Ordet påsättning signalerar ingenting om att det råder samtycke. En påsättning kan bara en våldtäkt om det inte råder samtycke, och en påsättning av ett barn är alltid en våldtäkt. Nu har jag inte hört Josefsson säga orden eftersom att jag inte vet var detta har ägt rum, när det hände, och om det har filmats, så det kan ju finnas mycket indikationer om vad han menar genom tonfallet när det sades.

  8. Något av det värsta och sämsta jag hört och de säger sig vara journalister. JJ och RA=Bedrövliga gaggiga gubbar utan empati för utsatta barn och ungdomar. Att stå och klanka på ert arbete utan att ha läst på visar deras brister, de är inte proffs och de bryr sig inte heller. Bara de får stå och synas och höras verkar vara viktigare än övergrepp på barn… – och Patriks och Saras bakgrund och kamp är något av det viktigaste som hänt i Sverige sedan den kvinnliga rösträttskampen. Dumpen = hjältar 💖💖💖

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X