23 januari, 2023
Jag utsattes för övergrepp av en äldre man jag träffat på en chatt på internet när jag var 14 år gammal.
Jag hade sedan jag var liten blivit mobbad och hans ord om att han älskade mig och dessutom hade en ”överraskning” till mig på rummet gjorde att jag följde med honom upp.
Han våldtog mig där på hotellsängen, lämnade mig blödandes med kommentaren ”du har fått mens”.
Det var inte mens.
Underlivet bultade, skammen var total och mannen var nöjd över sitt verk.
Bussresan hem kändes längre än vanligt, väl hemma vågade jag inte säga någonting.
Det slutade inte blöda, blodet pulserade och forsade längst mina ben och tillsist fick jag be min mamma köra mig till sjukhuset.
Det var mitt i natten och jag minns än idag hur mamma tittade strängt på mig i skenet från lyktorna på bilvägen och med sträng röst sa: ”det här berättar du inte för någon”.
Skammen var således min.
Bara min.
Gynakutens läkare fick bränna det som gått sönder, de försökte få mig att tala men jag sa inte ett ord den natten.
Precis som mamma förmanade mig.
Jag har i alla år undrat varför jag låtit mig utnyttjas och gång på gång hamnat i osunda relationer, relationer som också slutat med misshandel, förföljelse och sexuella övergrepp.
Jag var 32 år gammal när jag mötte en psykolog, den tiden var den värsta i mitt liv men ledde till att hela mitt liv vändes, jag kan idag le och leva fullt ut.
Jag respekterar mig själv och min kropp.
Mina ögon öppnades och jag kunde först efter djup bearbetning se mönstret; relationer, sexualitet och alla de andra konsekvenser det lett till.
Ätstörning, självhat, ångest, självskadebeteende, missbruk av sex och bekräftelse med mera.
Fasaden jag höll upp i alla år var tung att bära.
Idag bär jag inte längre skammen på mina axlar.
Och jag vet att jag aldrig någonsin skall bli som min mamma.
Tack dumpen!
Mvh
En nu 34 årig mamma

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *