Vi har problem.
Problem som orsakas av individer vars tändningsmönster riktas gentemot våra barn.

Hur hemskt det sedan må låta så åligger ansvaret för att skadeverkningarna inte begränsas på den del av befolkningen som inte orkar eller vill se.

Man väntar, det kanske löser sig ändå.
Man väntar, man kan ju ändå inte göra någonting.

Senaste Barnahus-undersökningen visade 25% övergreppsutsatta barn.
Ett barn till vargarna
Tre klarar sig
Ett barn till vargarna
TRE klarar sig

Pratar vi inte om det så händer det kanske inte.
Mello är mysigt
Förhoppningsvis klarar mitt barn sig.
Hoppsan det gick illa
Hoppas BUP kan hjälpa
Nähä, har BUP inte kompetens att hantera trauma?
Hur kunde förundersökningen bli nerlagd?
Hur får man bukt med ätstörningar?
Hur hjälper man sitt barn ut ur missbruk?
Grattis på trettioårsdagen älskling.
Imorgon flyttar du till skyddat boende.

Vissa barn klarar sig undan med blotta förskräckelsen.
Vissa slutar att äta
Vissa tar sista andetaget med en spruta i armen.

2014 var det:
Ett barn till vargarna
FYRA klarar sig

Hur blir det 2028?
Ett barn till vargarna
TVÅ klarar sig

2035?
Ett barn till vargarna
ETT klarar sig

Var går gränsen för att vi faktiskt ska inse att problematiken berör oss alla?
Varannat eller varje barn?
Fortsätter andelen övereppsutsatta barn att eskalera som den gjort under de senaste åren så kommer vi alla att ha sexualbrottsutsatta barnbarn.

Förövarna slutar inte för att vi blundar och hoppas att de ska sluta förgripa sig på barn.
Kanske börjar det bli dags att lyfta blicken och se att det finns en orsak till varför vi inte blurrar eller förvränger rösten.
Vi vill visa att detta inte är en luddiga konspirationsteorier – dessa individer utgör ett reellt hot mot våra barn.

Att skjuta ner oss som budbärare börjar dessutom bli väldigt tjatigt. Speciellt när man i själva verket behöver hålla fullt fokus på de gäddor som lever och som faktiskt utgör ett hot mot våra små?

Vad vi kan se, när vi på daglig basis utger oss för att vara barn är ett högfartståg vars framfart inte kommer att kunna bromsas om man inte agerar med kraft.
Inte heller kommer man att kunna skylla på att man inte såg det komma, för det kör rakt emot alla de som är små idag.

Ansvaret för att skadeverkningarna inte begränsas vilar alltså på den del av befolkningen som inte orkar eller vill se.
Och på våra politiker.
Ynka 2% av befolkningen tänder på barn.
Hade resterande 98% vaknat upp, tittat bort från Mello en stund och ställt krav på att tryggheten för barnen måste prioriteras, så skulle våra politiker blivit tvungna att agera.

VILL NI HJÄLPA OSS ATT HÅLLA DUMPEN RULLANDE SÅ ÄR VI VÄLDIGT TACKSAMMA 

2 thoughts on “Dags att vakna

  1. Du har så rätt i de du skriver Sara.
    Jag själv pratar väldigt ofta om de onda som sker barn men märker oxå att 90% av dom jag pratar med inte vill lyssna eller diskutera de då dom tycker de är för smärtsamt ämne.
    Så de känns som att gå emot en hård vägg när man tar upp ämnet.
    Många anser att ämnet är negativt och vill inte höra talas om de.
    Alltför många föräldrar förlitar sig på att samhället ska ta hand om barnen men glömmer gärna sin egen roll i de hela då dom är fullt upptagna med annat oviktigt skit i sina liv, de har jag sett alltför många gånger i mitt liv.
    Många barn lider i sin ensamhet idag utan att någon vuxen ens märker de.
    De pratas inte någonstans om detta ämnet, varken på radio/tv/ute i samhället eller bland våra
    politiker.
    SÅ stort ämne som ingen vågar ta sig an mer än ni på Dumpen.
    Men när de gäller att kasta skit och ge er dålig kritik är man vaken nog för det.

  2. Instämmer verkligen med det du skriver Sevi. Det är för sorgligt att inte media, politikerna och samhället osv verkar förändras kring det här.

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X