TALET SOM BLEV FÖR HEMSKT FÖR RIKSDAGEN

Om man tycker att det nog kan vara för svårt att höra orden, går det inte att jämföra med hur svårt det är att berätta. Det I sin tur går inte att jämföra med hur svårt det faktiskt är för ett barn att bli föremål för en vuxen människas perversa lustar.

När Marléne Althea Lund Kopparklint  Kopparklint trotsade allt och gick upp I IP- debatten mot Damberg, och berättade om när hon var barn och blev utsatt för övergrepp, var det inte utan rädsla och nervositet men något som definierar mod är just att trotsa sina rädslor.

Innan hon skulle hålla sitt tal hade med en del de hon beskrev själva övergreppet men hon fick rådet att inte ha med det eftersom det var för hemskt och utlämnande för att hålla i riksdagens kammare. Är det så hemskt att man inte ens kan höra orden, är det nog verkligen dags att dra i nödbromsen. Detta är något barn blir utsatta för mitt i bland oss nästan dagligen och den sanningen måste vi se i vitögat och lyssna på. Varje brottsoffer måste få ett ansikte.

Förövare får gott om utrymme och närapå sympatier från vissa håll när dom tar på offerkoftan och breder ut texten. Vi får sällan höra om offrets kamp om att hitta sin plats i samhället. Offrets roll är i sammanhanget betydligt mindre men här ser ni Marlénes tal, som förmodligen hade blivit för mycket för Damberg och gänget att lyssna på och som gjorde att Marléne i sista stund skrev om sitt tal, för att vara på den säkra sidan.

“Fru talman, åhörare, nu ska berätta en historia som är brutal, så om det finns känsliga åhörare, ta en paus på en halv minut.

Han som varit så nära en fadersgestalt man kan komma, förvandlades till ett brutalt rovdjur. Han tog tag i henne och kastade ner henne på sängen samtidigt som han slet av henne handduken, snabbt drog han av sig byxor och kalsonger och vände runt henne så att hon låg på mage. Allis kämpade emot när han satte sig gränsle över henne och när han tog tag i hennes hår, insåg hon att hon inte kunde komma undan. När han trängde in i henne, hårt och djupt kunde hon äntligen få skriket att komma ut ur munnen. Samtidigt som han brutalt stötte in i henne kräktes hon på kudden. Smärtan kändes outhärdligt och det kändes som hon skulle sprängas.

Plötsligt drog han sig ur samtidigt som han släppte hennes hår. Allis kröp ihop i fosterställning och tänkte: Låt det vara över, jag klarar inte mer men det visade sig att han bara hade tagit en paus och nu tog han tag i henne igen.

Något gick sönder i henne och det blev ett sår som kanske aldrig skulle läka.

Såret läkte aldrig på flickan. Han den där vidriga äldre mannen berövade hennes barndom och tog hennes självkänsla från henne. Det förblev ett öppet sår genom flickans tonår och in i hennes vuxna liv. Det såret skapade självmordstankar, drogmissbruk, kriminalitet och hon slutade lita på människor. Hon gjorde ingen anmälan för skulden och skammen överskuggade allt. Den här flickan klarade sig mot alla odds och nu står hon här i kammaren och ska prata om hur samhället ska motverka pedofiler i samhället.

Den här flickans berättelse är på intet sätt unik. Den liknar många barn, unga och vuxnas brutala erfarenheter. Människor som aldrig får upprättelse och får lära sig leva med ilskan, skulden och skammen.”

Vill ni hjälpa mig och Patrik i vårt arbete, så är ni hjärtligt välkomna att bidra.

Admin Admin

av @dmin_dumpen

Vill du kontakt så når du oss lättast på telefon 0760075779. Ansvarig utgivare: Sara Nilsson databasens namn www.dumpen.se Tillhandahållare: Sara Nilsson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.