Ponera att lilla Elna kommer hem efter att har spenderat påskhelgen hos sin farbror. Elna fick ett påskägg, och Elna fick gå på donken och hon fick leka med farbror på Leos lekland. Nattetid förvandlas dock farbror, precis som en jävla gremlin till ett monster. Inte en natt har Elna fått sova ifred. Snippan gör ont och Elna är väldigt kluven till vad hon känner. Farbror är jättesnäll och rolig, men när farbror blir till en elak gremlin och gör saker med henne som hon inte riktigt vet vad det är, men som känns helt fel, då blir hon rädd.

I bilen hem, så funderar Elna på vad hon ska säga till sina föräldrar, men när hon ser sin mamma och pappa så behöver hon inte fundera längre, för alla tårar bara kommer av sig själva och hon berättar allt vad hennes rovdjur till farbror gjort med henne.

Där och då så kommer brytpunkten mellan vad som kan bli ett hanterbart helvete eller ett långdraget träsk av tragedier. Väldigt mycket hänger alltså på hur föräldrarna hanterar situationen.

Scenario 1
Elnas föräldrar tar hennes berättelse på allvar och visar henne att de står bakom henne. Man polisanmäler och ser till så att Elna får traumabehandling, och på så sätt så dämpar man fallet för Elna, så att hon förvisso kommer att ta det med sig upp I vuxen ålder, för det kommer aldrig att göra ogjort, men genom att visa Elna att man stöttar henne, så skapar man förutsättningar för att Elna kommer att kunna leva med sina hemska minnen.

Scenario 2
Elnas föräldrar blir vansinniga på Elna. Så fort hon är ledsen eller försöker nämna det, så skriker man åt henne hur hon kan vara elak och säga så om farbror som är så snäll och leker med henne. Här skapar man en avgrund i förtroendet mellan Elna och hennes föräldrar, och hon kommer troligtvis aldrig igen att känna att hon har något stöd hemifrån, för hjälper man henne inte igenom det värsta av värsta så förlorar man barnets tillit. Här bygger man grunden för ett träsk av tragedier och traumat kommer att sitta kvar i Elna tills hon i vuxen ålder själv tar tag i det. Ofta har föregås en traumabehandling av depressioner, utbrändhet, missbruk och allvarlig självdestruktivitet.

Scenario 3
Elnas föräldrar tror henne, men viftar bort det hela med att säga att ja du behöver ju inte åka dit fler gånger. Elna växer upp och föräldrarna ber henne att glömma och lägga det bakom sig, som om det vore en väska med urvuxna kläder. Obearbetade trauman går dock inte att släppa och glömma, och precis som i scenario 2 så ligger det nära till hands att Elna behöver gå igenom ett träsk av tragedier och senare traumabehandling för att hitta sig själv.

Scenario 4
Elnas pappa plockar fram bollträet och slår in skallen på sin bror. Polisen kommer och hämtar Elnas pappa, och mamman får nu ensam ta hand om lilla Elna.
Familjen får flytta till lägenhet eftersom de nu bara har mammans inkomst. Ingenting blir sig likt och Elna som hade behövt massor med stöd har nu istället en mamma som måste jobba övertid för att försörja dem. Varje gång som hon och mamma åker till fängelset för att träffa pappa, så får Elna skuldkänslor när hon ser pappa med blekt ansikte och gröna kläder.
Hade hon inte berättat så hade detta aldrig hänt, och på så sätt får lilla Elna så mycket skuldkänslor för allt att framtiden ändå inte ser ljus ut, även om vi i vuxenvärlden tycker att rättvisa skipats så är denna lösning inte optimal ur ett barnperspektiv.

När det värsta av det värsta händer så är det tveklöst omvärldens reaktioner som avgör om barnet ska växa upp och bli som en självförstörande robot eller någon som faktiskt slår rot här på jorden och utvecklas till en hel individ. Ett trauma går inte att göra ogjort, men när det händer så gäller det att vi alla står bakom våra ungar och gör vad som är bäst för dem.

(Vet ni med er att ni någon gång agerat enligt scenario 2 eller 3 så är det aldrig någonsin för sent att faktiskt lyfta luren och säga förlåt, för oavsett om offret är 24 eller 45, så gör det att offret får ett berättigande i sin sorg, och på så sätt blir det lättare att gå vidare.)

Vill ni hjälpa mig och Patrik att fortsätta vårt arbete så är vi tacksamma för all hjälp vi kan få in.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sv Swedish
X